Nu har jag sett Avatar. Jag blev inte deprimerad verkar det som. Men jag kan förstå de som blir det för den var ju lite så tänk-på-vad-vi-har-gjort-med-vår-egen-värld-film.

Från början var jag inte särskilt intresserad av att se den. Jag tyckte att de där Na'vi är så jävla fula på filmaffischen. Men nu när jag har sett filmen så tycker jag inte det längre.

Det var en riktigt snygg film. Jag såg den i 3D. Jag är väldigt förtjust i 3D-filmer. Det var coolt att se en 3D-film som inte var tecknad/animerad.

När vi är ute med Wilma försöker hon hålla lite ordning utanför vårt hus. Om det till exempel ligger en plastpåse, en ölburk eller annat skräp på tomten så skäller hon till. När snön kom och trädgårdsmästaren hade skottat en stor hög utanför porten reste hon ragg och skällde. I somras hade en stor buske klippts ner, det blev en rejäl utskällning på den lilla tuvan som var kvar. Om några går förbi i stor klunga, pratar högt eller skrattar, springer, står på tå, haltar, har kryckor eller har barn då blir de utskällda. Utanför oss får man bara gå lugnt och sansat. Igår stod en bli felparkerad på gräsmattan. Wilma reste ragg, morrade och gick tveksamt förbi.

Om något tillkommer eller fattas märker hon det direkt, oftast innan mig.