Helt plötsligt kom jag på det. Bara så där. Utan att ens ha funderat på det. Den väsentliga skillnaden mellan stå-upp'are och musiker.

Ju fler gånger man hör samma skämt desto tråkigare blir det. Ett skämt är alltid bäst första gången. Men med musik är det tvärtom. Oftast tycker man att de låtar man känner igen är bäst när man är på en spelning. Det är inte alltid som man tycker att en låt är jättebra när man hör den första gången, men efter några lyssningar växer den.

Jag är glad att jag och W är i musikbranschen och kunde spela samma låtar på spelningen förrförra veckan, som vi gjorde för tre år sedan.

 

Erica

13 februari 2010 17:54

Du har rätt! Jag har inte tänkt på det tidigare.

http://sjusortersdrommar.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av: Hans Olsson   Veronika beställer superhjältepiller på Internet och får förmågan att bli väldigt smal, men tyvärr medföljer vissa defekter. Snart hamnar hon i ett sammanhang tillsammans med andra defekta superhjältar, ihopsamlade av Waste Disp...

Av: Joanna Campbell   Jag har läst om en serie gamla hästböcker från 90-talet. Jag hade bok 2-10. Alla böcker går att läsa fristående, men de hänger också ihop så mycket så att den ena börjar ofta direkt där den förra slutar, så det kändes som om...

Av: Michael Ende   Det här är en ungdomsbok som jag läste när jag var barn, och som jag nyligen läste om. Den tyske författaren Michael Ende har även skrivit Den oändliga historien, vilket blev en supersuccé. Och jag kommer ihåg det som att jag t...

Av: Kristina Sandberg   Sörja för de sina och Liv till varje pris är del två och tre i triologion om hemmafrun Maj, som inleds med Att föda ett barn.    I första delen hade jag svårt för att komma in i språket i boken, men med del två och tre...

Av: Lillemor Östlin   Jag läste den här boken samtidigt som jag tittade på TV-serien Clark på Netflix, och jag känner att jag blandade ihop dem lite. De påminner lite om varandra.   Hinsehäxan är en självbiografi om Lillemor Östlin som har sp...