Idag vet jag inte vad som hände riktigt. Vädret var bra, gräset var torrt, Wilma verkade vara i toppform och utförde alla moment felfritt när vi övade innan vår tur. Jag tänkte tanken att det här är lugnt och vi gick självsäkert in på banan. Men väl inne på banan var det som om jag hade fått med mig fel hund. Wilma lufsade fram bredvid mig, nosade i marken och var ofukuserad. Hon utförde momenten som hon skulle, men helt oengagerat och snett. Det kändes inte bra efteråt.

Jag har funderat mycket på vad jag kunde ha gjort annorlunda. Wilma som var så fokuserad precis innan, varför blev det en sådan tvärvändning på banan? Jag har varit med om motsatsen några gånger förut. När inget fungerar när man övar innan, men när hon på banan helt plötsligt kan, det är mycket roligare. Nu var det inte roligt alls. Borde jag aldrig tänkt tanken att det var lugnt? Gjorde det att jag på något sätt blev otydlig och hon kunde känna det? Trodde hon att det var över innan vi ens hade börjat på grund av något i mitt beteende?

Vad skulle jag ha gjort när hon hellre nosade på marken än att titta på mig? Jag lockade på alla möjliga sätt. Det enda som jag har kommit på nu i efterhand är att jag kanske borde ha frågat "Vill du ha godis?". Det kanske kan fungera för att få henne intresserad igen.

Trots att Wilma inte alls hade något engagemang så klarade hon alla moment (utom ett) felfritt. Det är om man är dålig på momenten som man får flest minuspoäng. Nu var Wilma bara allmänt dålig och fick massor av småminus. Man behöver 70 poäng för att bli godkänd och Wilma slutade på 75. Det är bottenrekord, vi brukar få drygt 90 poäng, men fortfarande godkänt. Det betyder att Wilma hoppar upp en klass nu och i fortsättningen hör till den avancerade klassen. När jag har fått lägga den här tävlingen bakom mig så ska jag vara glad över att Wilma har tävlat upp sig en nivå med tre godkända resultat av tre möjliga.

 

Erica

21 september 2010 21:29

Eftersom allt gick så bra på träningen precis innan tävlingen och du snarare slappnade av än att tagga upp Wilma, så kanske hon trodde att det var träningen som var tävlingen. Sedan när du ville köra igen, fast utan att vara nyttigt nervös, så orkade hon inte bry sig.

http://sjusortersdrommar.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av: Hans Olsson   Veronika beställer superhjältepiller på Internet och får förmågan att bli väldigt smal, men tyvärr medföljer vissa defekter. Snart hamnar hon i ett sammanhang tillsammans med andra defekta superhjältar, ihopsamlade av Waste Disp...

Av: Joanna Campbell   Jag har läst om en serie gamla hästböcker från 90-talet. Jag hade bok 2-10. Alla böcker går att läsa fristående, men de hänger också ihop så mycket så att den ena börjar ofta direkt där den förra slutar, så det kändes som om...

Av: Michael Ende   Det här är en ungdomsbok som jag läste när jag var barn, och som jag nyligen läste om. Den tyske författaren Michael Ende har även skrivit Den oändliga historien, vilket blev en supersuccé. Och jag kommer ihåg det som att jag t...

Av: Kristina Sandberg   Sörja för de sina och Liv till varje pris är del två och tre i triologion om hemmafrun Maj, som inleds med Att föda ett barn.    I första delen hade jag svårt för att komma in i språket i boken, men med del två och tre...

Av: Lillemor Östlin   Jag läste den här boken samtidigt som jag tittade på TV-serien Clark på Netflix, och jag känner att jag blandade ihop dem lite. De påminner lite om varandra.   Hinsehäxan är en självbiografi om Lillemor Östlin som har sp...