Av: Ray Kluun

Änklingen är uppföljaren till En sorts kärlek och här får vi följa Sten och treåriga dottern Luna under månaderna direkt efter Carmens död.

Boken är indelad i tre delar där första delen börjar direkt efter Carmens död med att hon i några dagar ligger i sin kista i vardagsrummet. Efter begravningen går Sten bananas, ligger runt, knarkar och festar vilt och att samtidigt ensamstående ta hand om en treåring visar sig svårt.

Under en galen Ibiza-resa får WTC-katastrofen Sten på andra tankar och han avbryter resan för att istället umgås med sin dotter.

I del två tillbringar Sten och Luna en vecka i Thailand och i tredje delen åker de till Australien för att åka runt i en husbil i några månader.

Det är i del tre som det känns som att det börjar ordna upp sig för Sten och det handlar mycket om hur vardagen blir på resande fot med husbil och treåring. Sten måste ta hand om Luna och han måste anpassa sig då han blir nekad många av de aktiviteter han vill prova för att han har ett litet barn med sig. Tredje delen är den del av boken som jag tycker är minst intressant.

Hela boken är läsvärd. Den håller ett högt tempo precis som sin föregångare och är inte alls lika sorglig. Har man läst En sorts kärlek bör man läsa den här också, men jag tror att det kan vara svårt att läsa Änklingen utan att ha läst En sorts kärlek först.