W är ute och DJ'ar, men jag är hemma med Wilma och min förbannade förskylning. För att roa oss har vi provat den klassiska 70-talsdesserten päronhalvor med after eight och tittat på The Shrine. Jag hade hoppats på att den skulle vara bra, men den var precis så värdelös som sånna där filmer kan vara. Det gjorde inte saken bättre att jag såg den otextad och de till största delen pratar polska (tror jag). Då är den boken jag läser just nu mer spännande, Livsfarlig utsikt av Nora Roberts, jag ska nog återgå till den nu när filmen är slut.

Hehe, 70-tal.