Av: Henrik Fexeus

Jag hade förväntat mig att bli nästa Derren Brown efter att ha läst den här boken, kunna berätta vad någon har för bankomatkortskod bara genom att titta dem i ögonen och alltid vinna i sten/sax/påse. Men istället handlade den här boken nästan uteslutande om kroppsspråk, ett ämne som jag redan är ganska påläst i. Visst innehöll boken en hel del intressanta saker och jag önskar såklart att jag kunde alla metoderna utantill, men det var inte riktigt vad jag var ute efter när jag började läsa boken. Den handlade mer om att påverka andra människor, och det tycker jag redan att jag är ganska bra på. Ibland tycker jag till och med att jag är för bra på att anpassa mig.

Ungefär mitt i boken uppmanar Fexeus till en paus, där man övar på de metoder som man läst om dittills, innan man läser vidare. Efter den pausen var det svårt för mig att ta upp boken igen. Det fanns hela tiden någon annan bok som jag hellre ville läsa. Men nu har jag alltså läst ut den, mest för att kunna ställa tillbaka den i bokhyllan.

Nu låter det som att jag inte alls tyckte om den här boken, men det stämmer inte riktigt. Jag tycker att den var intressant, kul och lättsamt skriven och jag tror absolut på metoderna. Men att ta det till mig just genom en bok ser jag inte som en nödvändighet, jag hade gärna (kanske ännu hellre) fått innehållet i boken serverat genom ett föredrag eller en film. Det hade nog dessutom varit givande att få se exempel på kroppsspråk och spegling, även om Fexeus i boken beskriver det så gott han kan.