Dag tre var det meningen att vi skulle lägga till i S:t Petersburg. Där får man inte kliva av utan visum, om man inte är med på en guidad tur, och eftersom jag och W har varit i S:t Petersburg förut så tänkte vi stanna på båten. Men det visade sig att ingen skulle komma att kliva av för båten tog sig aldrig in till hamnen. Vågorna var för stora och för att komma in till S:t Petersburg så ska man tydligen igenom en smal passage. Vågorna kom i en sådan riktning att båten hade behövt åka lite diagonalt för att ta sig fram, och eftersom båten är gigantisk så blev den för stor för den smala passagen då. Och enligt väderprognosen skulle det inte bli några mildare vågor längre fram under dagen. ”Safety comes first” sa kapten Liz, valde att ställa in S:t Petersburg och fick massor av beröm. Oss gjorde det inget eftersom vi ändå inte skulle av.

På kvällen blev det ändå White Russian Party som planerat. Det tyckte jag nästan var det roligaste under hela båtresan. Det började med ett party vid inomhuspoolen med dans, enklare buffé och isskulpturer. Sedan fortsatte partyt vid discot högst upp i båten. Det såg coolt ut med alla vitklädda. Jag hade vit sjal och liten väska som jag köpt i Helsingfors dagen innan, men önskade att jag hade haft en helt vit klänning.

Nackdelen med att åka en kryssning till först Helsingfors och sedan S:t Petersburg är att det blir 23-timmarsdygn. För att passa min dygnsrytm så efterlyser jag helst 27-28-timmarsdygn. Men det gick ändå bra de där två första dygnen, och man får tillbaka de där förlorade timmarna i slutet av kryssningen när man behöver dem mer.

Tänk att vakna upp till den här utsikten, vilken dröm: