Hela min semester har jag av och till gått upp klockan 08 på morgon för att åka iväg och rida, och jag har inte en enda gång tyckt att det har varit särskilt jobbigt. Inte ens när jag kom hem kl 03 på natten efter att ha varit på Batman-premiären i Stockholm. Men nu när semester är över och jag ska jobba så är det plötsligt jättesvårt att gå upp på morgonen. Jag jobbar hemifrån den här veckan så jag behöver egentligen bara vakna för att kunna jobba, frukost äter jag framför datorn.

Trots att jag går och lägger mig i god tid så är jag sinnessjukt trött när mobilväckarklockan ringer. Jag brukar aldrig snooza, jag tycker bättre om att få sova så länge jag kan och sedan gå upp, men måndag, tisdag och onsdag nu har jag snoozat massor av gånger. Och varje gång mobilen har ringt igen efter 10 minuter så hade jag somnat om så djupt att jag fattar inte ens vad det är som låter. Jag har känt mig helt förlamad i kroppen och trots att jag ligger i sängen och tänker att jag borde verkligen gå upp så har jag inte lyckats röra på mig och det slutar med att jag stänger av mobilen och somnar om.

Inför i morse provade jag en ny taktik. Eftersom jag ändå inte vaknar/går upp av väckarklockan så är det ju ingen idé att ställa den. Det är ändå ingen risk att jag kommer att råka sova hela dagen, jag går inte på något sömnunderskott, om något så har jag snarare sovit mer i tre dagar nu än vad jag brukar göra.

Det kändes jätteskönt när jag gick och lade mig igår och visste att ingen klocka skulle ringa utan jag skulle kunna sova tills jag vaknade av mig själv. Och vad hände då? Precis enligt plan så vaknade jag tidigare än vad jag gjort på hela veckan, kände mig utvilad och hade inte alls problem med att gå upp. Jag tänker använda samma knep även imorgon.