Av en ren tillfällighet föll det sig så att jag var i Gränby Centrum samtidigt som Yohio. Han skulle sjunga två låtar och självklart bestämde jag mig för att stanna och lyssna. Först tyckte jag att det verkade ganska bra att se en artist där publiken till mesta delen består av barn, men så fort han kom upp på scenen så åkte hälften av ungarna upp på axlar så jag såg mindre än vad jag vanligtvis brukar göra i ett publikhav. Jag försökte ta en bild, men han visade sig vara mer svårfotad än en råtta.