Vi har marsvin på besök. En hona och tre ungar. Supergulliga. Wilma tycker att det är väldigt spännande. Hon har stått vid buren och tittat i flera timmar. Så länge de gång omkring så tycker hon att det är intressant, men om de går in och lägger sig under sitt tak så gnäller hon lite. Då vill hon att de ska komma fram igen. När de är framme står hon tyst och tittar. Om de hoppar omkring snabbt eller busar och ser ut att ha roligt så viftar hon på svansen. Marsvinen har vant sig vid Wilma redan, de bryr sig inte där hon står vid gallret. Om jag eller W går förbi springer de och gömmer sig direkt. Jag har inte varit lika tålmodig som Wilma när det gäller att få dem att vänja sig vid mig.

Marsvinen kom redan igår, och idag när Wilma kom hem så krafsade hon på ytterdörren för att bli insläppt snabbt (det brukar hon aldrig göra) och när hon kom in sprang hon direkt fram till buren och tittade.