Direktlänk till inlägg 4 januari 2019
Av: Lisa Unger
Ridley Jones får en dag ett brev, ett gammalt fotografi och frågan "Är du min dotter"? Det sätter igång en serie händelser där hon får ifrågasätta hela sin identitet, utsättas för mordförsök och nysta i gamla familjehemligheter. Det låter spännande, men jag upplever boken som ganska intetsägande.
Karaktären Ridley, bokens huvudperson vars historia berättas i jag-form, är jag inte särskilt förtjust i. Hennes sätta att tänka, agera och beskriva situationer gör att boken känns mer chick lit än thriller. Boken känns också ganska förutsägbar och som att samma frågor bara upprepas om och om igen utan att det går framåt. Jag tycker dessutom att det hela känns ganska ologiskt.
Något som stör mig under läsningen är stavfel och andra språkmissar. Det är översättaren och inte författaren som är orsaken, men det drar ner hela läsupplevelsen. Ibland undrar jag om översatta böcker inte blir korrlästa innan utgivning. Och jag undrar också om en annan översättare hade kunnat göra språket och uttryck mer rättvisa.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|