Jo, det går att få tillbaka hela biljettpriset i kontanter av SJ när ens tåg åker tillbaka till startstationen. Jag fick det här svaret från SJ:

Tack för att du har kontaktat oss.
Vi beklagar uppriktigt de problem som uppstod i samband med din resa 2012-09-01.
Naturligtvis ersätter vi dig och kommer att återbetala *hela biljettpriset*. Återbetalning görs till det kontot som du uppgivit.
Vi hälsar dig varmt välkommen åter som resenär ombord på våra tåg.

Som ni kanske kommer ihåg från tidigare inlägg så blev det ingen Tjejmil för mig i år eftersom tåget stannade utanför Knivsta och sedan åkte tillbaka till Uppsala när det redan var för sent att hämta ut nummerlappen. Bortsett från att det var en helt bortkastad timme så var det ju också en bortkastad biljettavgift. Biljetterna är ju inte så jättedyra, men om man vill ha tillbaka pengarna kan man få det då?

Jag började med att kolla på SJ's hemsida, men det enda jag hittade som var ungefär jämförbart var restidsgarantin där man kan få ersättning om tåget är försenat dit man ska. Jag tyckte inte att det stämde riktigt så jag mailade kundtjänst. "Hur gör jag för att få tillbaka pengarna för min biljett? Jag ska väl inte ansöka om restidsgaranti eftersom jag inte var försenad till Stockholm, utan inte kom dit över huvud taget?" Ganska snabbt fick jag svar "Vi har möjlighet att kunna ersätta dig enligt restidsgaranting men vi har ingen mölighet att ersätta förlorad arbetsinkomst."

Jag blev osäker på om han som svarade hade uppfattat min egentliga fråga så jag ringde till kundtjänst. Där fick jag veta att jag skulle fylla i formuläret för restidsgaranti och sedan svara på det mailet som jag kommer att få skickat till mig och då förklara att det handlar om en avbruten resa. Det var ganska lätt att fylla i formuläret, jag stötte bara på ett problem och det var när jag var tvungen att skriva avgångstid för tåget. På min biljett står ingen avgångstid utan bara vilken tid jag köpte biljetten och att jag har 1 timme på mig att utnyttja den. Det gick inte heller att gå bakåt i SJ's bokningsprogram för att se vilken tid tåget gick. Dessutom är jag inte ens säker på att tåget gick den tid det var tänkt att det skulle gå. Jag chansade och fyllde i en ungefärlig tid.

Jag fick mycket riktigt ett mail när jag hade skickat in mina uppgifter. I det mailet står det "Det här är ett automatiskt meddelande som inte går att svara på."

Nu har jag mailat killen som svarade på mitt första mail och förklarat hela saken för honom. Jag undrar om han kommer att förstå vad jag menar. Går det att få tillbaka hela biljettpriset i kontanter för en resa som aldrig blev av för att tåget vänder tillbaka till startstationen? Vi får se vad som händer.

Den här helgen har verkligen varit en ren slapparhelg. Ingenting inplanerat och ingenting som har dykt upp. (Sist det gällde både lördag och söndag på rad var i mitten en juni, och innan dess slutet av april...) Istället för att hitta på något den här helgen så har jag tagit tillvara på "ledigheten". Jag har gått långpromenader, läst böcker, skrivit låttexter och tittat på film, och helt enkelt bara tagit det lugnt. Jag har, skulle man kunna säga, laddat batterierna inför nästa lördag då allt händer samtidigt istället. Då ska jag först tävla agility med Wilma, sedan (antagligen) till Stockholm för shopping och middag med mamma och syrran (inte helt säker på planen där, men tror att det blir så) och efter det på synthklubb med W. Och inte nog med det så är jag uppbokad på något varje kväll innan dess.

Planer för nästa vecka:

Måndag - Rallylydnadskurs och agilitykurs

Tisdag - Träna!

Onsdag - Ansiktsbehandling

Torsdag - Event med inspirationsföreläsningar

Fredag - Instruktörsmöte med hundföreningen

Lördag - Agilitytävling, träffa syrran, utgång

Söndag - Bakfull (hoppas inte...) och ridning

Dessutom så kommer jag att få en ny arbetskamrat på jobbet imorgon och det ska bli kul. Det är när det händer så här mycket som veckorna går fort, och jag vet inte varför jag gillar att de gör det, men det gör jag. Men då är det också skönt att någon gång varannan månad ha en hel helg utan några planer alls.

På vägen hem från jobbet idag såg jag något som jag har sett förut och som alltid irriterar mig. Just den här gången var det en kvinna som ledde en cykel och som hade en stor hund som hon hade lös. Hunden strosar runt bakom Matte och båda är på väg i samma takt åt samma håll. Men så stannar hunden och nosar. Matte fortsätter gå. Hunden vänder sig om, nosar lite, sätter sig och bajsar, börjar få upp intresset för några andra förbipasserande personer och verkar helt obekymrad över att Matte har lämnat den.

Ca 20 meter bort upptäcker Matte att hunden är på villovägar. Hon visslar och kallar in hunden som genast vänder sig om. "Tjena Matte, är du där borta? Jag kommer direkt." Hunden tvekar inte en sekund utan springer direkt till Matte. Och hur tar Matte emot hunden? Jo, med en rejäl utskällning. Om man är människa och läser det här så kan man ju misstänka att Matte var sur för att hunden stannat och inte kommit ikapp trots att hon hunnit gå så långt. Om man försöker tänka ur hundens perspektiv så var det inga problem när den stannade. Matte brydde sig inte alls, ingen obehagligt hände. Sen får hunden ett kommando som det genast svarar på, och då kommer utskällningen när den kommit fram till Matte.

Om Matte vill att hunden även i fortsättningen ska komma när hon ropar så måste hon ju berömma hunden när den kommer. Om Matte inte vill att hunden ska stanna när hon är ute och går med den utan koppel så måste hon vara lite mer uppmärksam och säga ifrån redan när hunden stannar. Alla som skaffar hund borde även kosta på sig en lydnadskurs för att få lite kunskap om inlärning och undvika missförstånd och uppfostringsfällor...

I somras när jag var och såg Kent var deras spelning utomhus. Och som alla minns så var det här en ganska regnig sommar och dagen för spelningen inget undantag. Jag och W stod i kön med varsitt paraply, men när vi kom fram till biljettkontrollen så blev det stopp. Inga paraplyer fick tas in på området, inte ens ihopvikta i väskan. Man fick lägga sitt paraply på ett bord utanför och tjejen som stod vid bordet sa att de ansvarar inte för några paraplyer, men det är här de kommer att ligga när vi kommer ut igen, på det här bordet där jag lämnar det.

Som tur var så regnade det ingenting under spelningen och när vi gick hem så hittade vi våra paraplyer. Dock inte på det bordet där vi hade lämnat det, utan en bit längre bort i en hög där alla paraplyer hade samlats ihop.

Förrförra helgen när jag var på Lady Gagas spelning i Globen regnade det också. Jag står i kön med paraply, men tänker att nu måste man ju få ta in det eftersom spelningen är inomhus. Då finns det ju ingen risk att det börjar regna och folk börjar fälla upp paraplyer. Men, nej. Ingen släpps in i Globen med ett paraply i väskan. Man fick välja mellan att slänga det i en stor soptunna vid entrén eller lämna in det som värdesak.

Till en början ställer jag mig i kön till värdesaksinlämningen, men ganska snart inser jag att med den tid det tar för ett fåtal personer att lämna in sina paraplyer kommer antagligen tiden det tar för alla att hämta ut sina paraplyer samtidigt att göra att vi missar sista tåget hem. Jag ser då att fler personer har lagt sina paraplyer i en hög bredvid ingången, och några i en hög lite längre bort. Jag försöker påkalla uppmärksamheten hos en vakt för att fråga vad de tänker göra med alla paraplyer som ligger i högar. Om de låter dem ligga kvar eller om de kastar dem när alla har gått in. Men jag lyckas inte få någon kontakt, han är upptagen och vill få in folk och eftersom det regnar ger jag upp, lägger mitt paraply i en av högarna längst bort och går in. (Till en fantastisk spelning och show.)

När jag kommer ut igen är alla paraplyer borta. Jag misstänker direkt att de är kastade, men frågar ändå en vakt för säkerhetsskull. "De är kastade, det fick ni information om!" svarar hon offensivt. "Nej, vi fick ingen information om att paraplyerna som låg på marken skulle kastas" svarar jag. "De låg i vägen här" pekar hon runt ingången. "Fast mitt låg inte här, utan där borta" pekar jag mot en plats där det inte alls är någon folkström. Hon börjar förklara igen att vi har fått information och att de var ivägen, och jag säger att jag förstår, jag bara undrade var de var, så att jag vet.

Jag tycker att hela paraplyincidenten kunde ha hanterats något snyggare av vakterna. Till exempel tycker jag att de borde ha förstått att om folk som får välja mellan att slänga sina paraplyer eller lämna in dem istället väljer att lägga dem på marken hoppas på att de ska vara kvar när de kommer ut. För att verkligen undvika missförstånd borde de redan då ha påpekat att alla som lämnas på marken också slängs.

Eftersom de slängdes för att de låg i vägen vid en eventuell utrymning så skulle de egentligen ha kunnat samla upp dem och sedan lägga tillbaka dem (eller en bit bort) efter spelningen. Och mitt paraply som redan låg en bit bort får jag en känsla av att de tog bara för att de kunde.

Nja, om de inte ville besökare skulle bli besvikna så skulle de kunna ha gjort vissa saker annorlunda och varit ännu tydligare med informationen.

Kulturnatt med metalbandet Twitch.

Jag har alltid haft problem med att hur jag än beter mig så tynar mina växter långsamt bort. Men nu, egentligen helt utan min egen inblandning, så har jag lyckats få både min stora och min lilla orkidé att blomma igen.

...får man ha i benen, påminns jag om alldeles för ofta. Nu senast när jag gick hem på lunchen för att hämta min matlåda som i morse aldrig tog sig längre än till hallen.