Nu är jag i Edinburgh igen. När man har sån här tur att helgdagar sammanfaller så att man kan vara ledig 5 dagar i rad utan att behöva ta semester så är det ju nästan dumt att inte passa på att åka utomlands. Dessutom så kommer W att inte få så mycket semster i sommar eftersom han byter jobb snart, och under sommaren så behöver vi förbereda inför vår flytt och lägenhetsförsäljning. Det blev alltså väldigt lämpligt för oss att åka iväg nu.

När man är i Edinburgh bör man äta mycker fisk och mycket musslor. Här finns det mycket musslor och de äter dem tillsammans med pommes frites.

Jag åt även god svampsoppa idag.

Jag har haft en härlig långweekend på Gripsholms värdshus med några tjejkompisar. Det fanns inte så jättemycket att göra i Mariefred, men ändå har vi varit sysselsatta hela tiden. Framförallt har vi suttit i olika sittgrupper i det Resident Evil-liknande värdshuset. Vi har också gått promenader, besökt Gripsholms slott och ätit fantastisk mat.

Fint badrum i mysigt rum.

I slottet fanns det mest porträtttavlor, men också ett lejon där de misslyckats totalt med uppstoppningen.
 

Det fanns en gågata med några affärer, mest med betoning på inredning och presenter.
 

För att öka utbudet i butiken satsade de här på både hälsokost och skor.
 

Vi såg ett ånglok som åkte på en liten räls som gick genom, hm, stan kan man inte kalla det...
 

Det fanns mycket ankor. De bodde på Ank-holmen.
 

Det här är något som jag måste tipsa Uppsala kommun om:
 

Frukostbuffé och middagarna på Värdshuset var riktigt bra, men det jag blev mest imponerad av var deras Afternoon tea som serverades på lördagen.
   

Fredag till lördag stack jag och W iväg på en dygnskryssning till Mariehamn med Birka båten. Vi firade att W fyllde år, men också att han har fått ett nytt jobb och nu tjänar lika mycket som han är gammal.

Vi undvek buffé och valde istället att äta middag i a la carte restaurangen. Där var det helt fullbokat och vi fick bordsgrannar till vårt bord och satt inklämda mellan dem och väggen. Det kändes inte som en bra början på kryssningen, men det visade sig att grannarna var riktigt bra. Först tyckte jag att det var helt okej att sitta bredvid dem och när middagen var avslutad så kände jag att det fanns nog inte ett bättre par på hela båten att hamna bredvid. De var inte alls påträngande, men hade alltid något att berätta om det blev tyst. Vi pratade mycket med varandra istället för att låtsas att vi inte hade några bredvid oss.

En timme hann vi åka, sen blev det något sjukdomsfall och vi var tvugna att vända tillbaka till Stockholm och dumpa av en person innan vi kunde ge oss ut igen.

Efter middagen satte vi oss i SPA Lougnen och drack drinkar. W beställde en Irish Coffee och när han tänkte ta ett sugrör skrek bartendern rakt ut "NEJ!". Det fick han inte ta. W vill röra om sin Irish Coffee och dricka med sugrör, men då sa bartendern att om den skulle röras om så hade hon gjort det. Det varma kaffet ska drickas genom den kalla grädden. Så fick det bli. W lärde sig något nytt.

Efter drinkarna gick vi till hytten med tax free inhandlad alkoläsk och kollade på Lady Gagas Monsters Ball konsert från Madison Square Garden, och efter det gick vi ner några däck och kollade på en 80-tals show som först kändes något blek i jämförelse med Lady Gaga, men som tog sig.

Dag 2, alltså idag, har vi bara slappat och hängt i bubbelpoolen på SPA avdelningen och fått pedikyr.

Jag, W, syrran, hennes kille och Wilma började dagen på Alexanders uteservering som ligger precis vid ån. Till en början var det soligt och fint...

...men snart blev det ganska kallt.

Det var action i ån som vanligt. Först ut var ankracet som vi hann se sutet av.

Här är de riktigt vinnanrna av ankracet:

Sen blev det forsränning. Vår mikrofonkåta kompis kom glidandas i en trasig säng som nummer 91.

Så här såg det ut i ån när allt var klart:

Då gick vi till Stadsparken och åt lunch. I år orkade vi inte ta med oss egen mat utan köpte hämtmat på vägen.

När vi tyckte att det blev för kallt i parken så gick vi hem till oss och kollade på Blu Ray filmer som vi hyrde. Dinner for Schmucks, som var rolig, och The Mist, som inte var rolig.

Och sen, till middag, grillade vi med vår nya grill.

Nu ikväll har jag varit på förlaget Wahlström & Widstrand på en bokcirkel och diskuterat boken Repetitionen. Det var väldigt trevligt.

När jag kom dit blev jag bjuden på Bubbel och visad runt i lokalerna.

Först var det lite mingel i entrén. Vi var många som var där, ca 20-25 stycken. Vissa hade till och med rest från Skåne för att vara med.

Efter mingel och rundvisning satte vi oss vid ett uppdukat fikabord. Det fanns té och scones och muffins och massor med tillbehör. Det blev en väldigt givande diskussion om boken och många intressanta tolkningar. Sen kom Claes de Faire och berättade om sin debutbok som kom ut i januari och det var också väldigt intressant.

När jag gick hem fick jag en goodiebag som visade sig innehålla en massa spännande saker. Bland annat ett bokmanus, alltså en bok som inte ens är tryckt än.

I morse var det 20 minusgrader när jag gick till jobbet. Alltså 40 grader kallare än vad det var på Gran Canaria. Jag försöker minnas känslan av att ligga där på stranden och inte frysa. Jag hoppas att förra veckans solboost ska ta mig igenom det som återstår av den här vintern utan att jag bryter ihop. Jag tittar på bilderna varje dag. Jag längtar tillbaka.

Jag blir förvirrad av det superfina vädret här på Gran Canaria. Jag får påminna mig själv om att det är februari och egentligen mitt i vintern. Jag ser inte fram emot att komma hem till 10 minusgrader och snö imorgon.

Innan vi åkte iväg på den här resa trodde jag att en hel vecka skulle kännas jättelänge. De flesta semestrar som jag och W åker på varar i 4 dagar och det brukar kännas ganska lagom. Men den här veckan har verkligen gått snabbt och jag skulle lätt kunna stannat en vecka till.

Vi har haft det skönt, solat en hel del och druckit en hel del drinkar. Men vi har också hunnit med en hel del aktiviteter. Spelat minigolf, åkt in till Las Palmas, varit på Garbo's (typ Wallmans), varit på marknad i Mogán, promenerat mm. Det mest spektakulära som har hänt är att brorsan och hans kompis efter ett oväntat möte med maffian blev av med alla sina pengar.

Puerto Rico på Gran Canaria är väldigt bergigt och det är trappor upp och ner i stort sett vart man än ska. Perfekt, tänkte jag, vardagsmotion är inte att förakta. Men nu, en bit in i semestern, visar det sig att konditionen inte längre är vad den var när vi kom. Drinkar, sena kvällar, lata dagar på stranden och god mat har redan satt sina spår.