Jag och W var ner på stan och åt lunch på ett café. Det var i stort sett helt fullt när vi kom, men vi hittade ett ledigt bord och innan vi gick och ställde oss i kön hängde vi våra jackor på stolarna, som man gör för att visa att det är upptaget. MEN VAD UPPTÄCKER VI NÄR I STÅR I KÖN!? Plötsligt sitter det en mamma, ev mormor, och en liten bebis vid "vårt" bord. Det var inget stort bord och hon har tagit upp hela bordsytan med sina grejer och har en stor barnmatsburk mitt på bordet som hon matar ungen med och sedan stoppar skeden i sin egen mun innan hon tar en ny slev ur burken. Bebisen verkar inte tycka att maten är lika god som hon tycker för det mesta är utsmetat över hela ansiktet. Jag är lite känslig för sådant där och får nästan kväljningar och tycker att jag känner hela vägen bort till kön hur den där barnmaten luktar. På ett sätt kan jag förstå att hon har slagit sig ner där för i övrigt är det fullt i caféet, och om vi hade suttit där redan när hon kom hade hon säkert frågat oss om det var ledigt. Men å andra sidan, hon tog ju upp hela bordsytan!

Vi kommer med våra brickor och W försöker köra bort henne verbalt. Hon ursäktar sig lite och påpekar att det är ganska ont om platser och säger att man får maka på sig lite. "Du får maka på dig" svara W och så sätter vi oss. När min bricka med lunch också kommer håller hon med om att bordet nog var för litet för oss alla ändå och flyttar till ett bord bredvid som blivit ledigt. Skönt att hon försvann med den där bebisen med viftande armar som skvätte barnmat och försökte riva ner allt den fick tag på i närheten.

När hon hade försvunnit funderarde vi på vad som skulle vara det effektivaste samtalsämnet för att få en mamma med barn att frivilligt flytta på sig om vi skulle hamna i en liknande situation igen. Vi var inne på att använda mycket svordomar och könsord, men bebisen var nog för liten för att förstå något av vad man sa. Till sist kom vi fram till att det effektivaste kanske skulle vara att börja prata om den där magsjukan som man fortfarande inte känner sig riktigt återhämtad ifrån och som kanske fortfarande smittar. Andra förslag tas tacksamt emot i kommentarsfältet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av: Hans Olsson   Veronika beställer superhjältepiller på Internet och får förmågan att bli väldigt smal, men tyvärr medföljer vissa defekter. Snart hamnar hon i ett sammanhang tillsammans med andra defekta superhjältar, ihopsamlade av Waste Disp...

Av: Joanna Campbell   Jag har läst om en serie gamla hästböcker från 90-talet. Jag hade bok 2-10. Alla böcker går att läsa fristående, men de hänger också ihop så mycket så att den ena börjar ofta direkt där den förra slutar, så det kändes som om...

Av: Michael Ende   Det här är en ungdomsbok som jag läste när jag var barn, och som jag nyligen läste om. Den tyske författaren Michael Ende har även skrivit Den oändliga historien, vilket blev en supersuccé. Och jag kommer ihåg det som att jag t...

Av: Kristina Sandberg   Sörja för de sina och Liv till varje pris är del två och tre i triologion om hemmafrun Maj, som inleds med Att föda ett barn.    I första delen hade jag svårt för att komma in i språket i boken, men med del två och tre...

Av: Lillemor Östlin   Jag läste den här boken samtidigt som jag tittade på TV-serien Clark på Netflix, och jag känner att jag blandade ihop dem lite. De påminner lite om varandra.   Hinsehäxan är en självbiografi om Lillemor Östlin som har sp...