Alla inlägg under augusti 2013

Av Dilemma - 27 augusti 2013 17:00

Jag har funderat en del på vad ko egentligen är för djur.


Sto, hingst, vallack och föl är ju alla hästar, eller eventuellt ponnys. Men ko, tjur, oxe och kalv (kviga och stut), vad är det för djur? Köttet kallas ju nöt, så de är väl nötdjur. Men vad är "nötdjur" för djur? Det var inget som jag blev introducerad för när jag var liten.


Är oxfilé alltid från en oxe? Om man skulle ta samma filébit från en ko eller tjur, vad kallas det då? Eller gör man helt enkelt inte det...?

Av Dilemma - 26 augusti 2013 12:15

Vi var i slutet av vår långpromenad och gick i solskenet på trottoaren och mötte där en vinglig gubbe på cykel. Han var några meter framför oss, cyklandes mot oss, när han väjde för en tant på trottoaren. Han hamnade för nära husväggen och skrapade i armen och styrde utåt så snabbt igen att han tappade balansen helt och hann inte sätta ner foten utan välte åt sidan med cyklen, tog inte emot sig med armarna och slog huvudet hårt i gatan. Det blev en rejäl smäll och såg ganska otäckt ut.


Jag, W och ett till par i ungefär vår ålder var de enda som var i närheten och kom snabbt till undsättning.Tjejen ringde 112, killen kånkade upp gubben i sittande ställning, och blodade i och med det ner sig själv fullständigt men verkade inte bry sig, jag langade fram pappersnäsdukar, från ett som tur var nästan oanvänt paket som vi hade med oss, som killen kunde hålla mot såret i huvudet på gubben, och W reste upp och flyttade undan cykeln.


Till en början lät sig gubben tas om hand, men ambulansen dröjde och han blev mer och mer otålig. Han tyckte att det var pinsamt att sitta där på trottoaren och ville resa sig upp. Det tyckte ingen av oss andra var någon bra idé, och som tur var var han inte kapabel att resa sig på egen hand, så utan hjälp från oss och med övertalning om att det inte alls var pinsamt och nog bäst att han stannade där han var så blev han sittande.


Ganska snart så hade hans vita T-shirt blivit helt nedfläckad av blod och då försökte han ta av sig den. Då fick vi åter igen övertala honom, och lyckades få honom att behålla tröjan på.


Vi pratade med honom hela tiden, och han verkade okej. Han sluddrade inte och visste vad han hade varit med om, även om han inte "förstod hur det gick till" han som cyklade så mycket. Han visste vad han hette, var han bodde och att han var 80 år gammal. Jag frågade vart han hade varit på väg och om det var någon som väntade på honom där. Han började prata om sin son, men när vi ville ringa till sonen så ändrade han sig. Vi fick inte ringa till hans son, vad skulle vi göra det för, det var bara onödigt att blanda in honom. Han kanske vill veta att du är på väg till sjukhus försökte vi förklara, men då blev gubben misstänksam. Hade vi ringt efter ambulans?  Han försökte resa sig igen, men när han inte lyckades gick han med på att vänta tills de kom så att de kunde ge honom ett plåster så att han kunde gå hem sedan. Det var inte bara huvudet som blödde och nästan hade gjort slut på alla pappersservetterna, han hade även ett ganska stort skrubbsår på högerarmen som han fick efter att ha cyklat in i väggen. Eller skrubbsår ger kanske en missvisande bild. Över ett ganska stort område på underarmen hade hans tunna pappershud skalats av och låg ihoprullad och blottade köttet och något gulprickigt (kanske fettvävnad, jag har inte så stor koll på vad som finns under huden). Det såg åtminstone ut som att det skulle behövas ses över med mer än ett plåster. Han hade shorts på sig och hade dessutom fått lite blödande småsår på benen, men det såg inte ut att vara någon fara.


Ambulansen kom, och två killar klev ur. Den ena tittade till såret i huvudet på gubben. Hade du cykelhjälm? frågade han. Behöver du ens fråga det? svarade gubben. Den andra ambulanskillen hjälpte den kille som stått med pappersservetter mot gubbens huvud att tvätta bort allt blod som han fått på sig. Sedan började ambulanskillen att rulla ut en bår ur ambulansen, och när gubben såg det började han genast att protestera. De lyckades övertala honom att bara sätta sig på båren och undersökas i ambulansen, de skulle inte köra iväg med honom om det inte behövdes, och cykeln gick tjejen och ställde och låste i ett cykelställ i närheten. Gubben fick hjälp att resa sig upp, och stående såg han väldigt ostadig ut och erkände att han nog kände sig lite vinglig ändå.


Vi fick lämna en redogörelse för vad som hänt och kunde avsluta promenaden. Förutom att ambulansen stod där så fanns det bara en blodpöl kvar på gatan som tydde på att något hade hänt, och jag slogs av tanken att för att ambulanspersonal ska kunna göra sitt jobb så är de väldigt beroende av att privatpersoner ringer till dem.

Av Dilemma - 24 augusti 2013 20:27

Förgiftad - Om kemikalierna i vardagen och det osynliga hotet mot vår hälsa

Av: Rick Smith och Bruce Lourie


I den här boken får man läsa om sju olika kemikalier som finns i vår vardag och som man får i sig genom att bara leva ett normalt liv. Boken är skriven i Kanada, men har svenskt för- och efterord, och flera av ämnena utsätts även vi svenskar för. Boken är väl på sätt och vis en ögonöppnade, men för min del var den för faktamässigt skriven för att jag skulle orka ta till mig informationen.


Det är i boken väldigt mycket fotnoter och hänvisningar till annan forskning. Under stora delar skriver författarna om vad andra har skrivit om tidigare. Det kommer också långa kapitel om miljökatastrofer och upptäckter som har hänt förut och så avslutas kapitlet med att ämnet nu är förbjudet. Det tar också ganska lång tid innan själva boken kommer igång med förord till den svenska utgåvan, förord och inledning. Allt detta tycker jag är utsvävningar från själva kärnan och ledsnar snabbt när jag läser.


Det enda som jag tyckte var verkligt intressant i boken var testerna de utförde på sig själva i försök att öka mängden av varje ämne i kroppen. Genom blod- och urinprov mätte de halterna av ämnet före och efter testperioden, och det verkar tyvärr lite väl lätt att öka mängden av farliga kemikalier i kroppen bara genom normalt användande av vardagliga produkter.


Det kapitlet som kändes mest lättbegripligt var det om kvicksilver. Kvicksilver känner jag till och vet hur det ser ut, därför tror jag att det kapitlet var lättare för mig att sätta mig in i. Ftalater, PFOA, PBDE, Triklosan, 2,4-D och BPA säger mig fortfarande, trots att jag har läst boken, inte särskilt mycket.


Ett stort problem med den här boken tycker jag var att det är alldeles för svårt att komma ihåg detaljerna. När jag läser den här typen av böcker så vill jag gärna berätta för andra om vad jag har läst. Men när jag inte ens kommer ihåg vad ämnena heter, vilka tester som gav vilket resultat, vilka typer av produkter som ämnena finns i och vilka effekter de kan ha på människokroppen, då har jag inte mycket att berätta. Jag vet redan när jag läser att jag inte kommer att komma ihåg informationen och då känns det lite onödigt att läsa boken.


Ett praktiskt tips som jag har med mig efter att ha läst klart är att jag kanske borde sluta med Teflonstekpanna. Tyvärr kan jag inte exakt redogöra för varför, annat än att teflonet frigörs i höga temperaturer och hamnar i maten, och det är inte bra.


Det är mycket i den här boken som jag tycker att det är väldigt bra att det uppmärksammas, men jag tror att man behöver vara lite mer intresserad av ämnet för att verkligen kunna ta det till sig. Jag hade hoppats att boken skulle vara mer i stil med Den hemlige kocken.


AVRÅDER


 

Av Dilemma - 22 augusti 2013 21:00

Jag har aldrig haft marsvin, eller vaktat marsvin förut, därför har jag inte riktigt koll på vad som krävs för att de ska trivas och må bra.


Jag har haft råttor i många år och med dem tog det lång tid innan jag fick allting någorlunda rätt. Till en början hade jag spån i buren vilket de absolut inte ska ha eftersom de fick problem med både fötterna och luftvägarna. När jag började använda Toa-Lätt kattströ istället blev de mycket friskare. Till en början gav jag mina råttor gnagarblandningar, vilket inte heller är bra. Det är oftast för fett och sött för råttor, och dessutom så åt de bara upp de goda bitarna så det kändes väldigt onödigt att lägga pengar på blandningar där jag sedan måste kasta hälften. Mina senaste råttor levde på helt vanlig basmüsli från Ica. Det var inte så mycket socker eller fett i, och de åt allt. De hade fri tillgång, men det var inget i müslin som alltid blev över och behövde slängas. En gång i veckan fick de varsin räka med skal för att få i sig protein. Och naturligtvis fick de sallad, grönsaker och frukt. Marsvins kosthållning verkar lite mer komplicerad. Jag fick lite instruktioner av ägaren när jag hämtade marsvinen, men jag kommer inte ihåg exakt vad hon sade så jag har googlat lite.


Jag tycker att de ha ätit väldigt mycket hö, och jag fick för mig att ägaren sade att de inte åt så mycket hö. Men nu har Internet upplyst mig om att marsvin ska ha fri tillgång till hö och att 80 % av deras kost ska bestå av hö. Om de blir tjocka ska man istället dra ner på maten.


De ska inte äta fett för då kan de dö (avokado är förbjudet) och de måste dagligen få c-vitamin för att inte bli sjuka. Gärna paprika, men inte för mycket, eftersom paprika är syrligt, och då kan de få svamp i munhålan.

De ska inte ha salt- eller mineralsten för då kan de få njurskador. Eller så är det viktigt med saltsten. Internet säger emot sig själv lite på den punkten.


Gnagarblandningar är inte att rekommendera, det viktigaste är kraftfoder. Särskilt hos digivande och växande marsvin, vilket det är jag har nu. Då kan man välja pellets som är bra, eller inte alls bra, för dem. Eller så kan man ge dem havrekross. Eftersom havregryn funkade på råttorna så ska jag nog pröva havrekross på marsvinen.


Efter att ha försökt tolka alla tips fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att ge dem obegränsat med hö, nytt vatten varje dag, havrekross (endast lite till en början för att de ska vänja sig), gul paprika, broccoli och vitkål.


 

Av Dilemma - 19 augusti 2013 21:34

Vi har marsvin på besök. En hona och tre ungar. Supergulliga. Wilma tycker att det är väldigt spännande. Hon har stått vid buren och tittat i flera timmar. Så länge de gång omkring så tycker hon att det är intressant, men om de går in och lägger sig under sitt tak så gnäller hon lite. Då vill hon att de ska komma fram igen. När de är framme står hon tyst och tittar. Om de hoppar omkring snabbt eller busar och ser ut att ha roligt så viftar hon på svansen. Marsvinen har vant sig vid Wilma redan, de bryr sig inte där hon står vid gallret. Om jag eller W går förbi springer de och gömmer sig direkt. Jag har inte varit lika tålmodig som Wilma när det gäller att få dem att vänja sig vid mig.


Marsvinen kom redan igår, och idag när Wilma kom hem så krafsade hon på ytterdörren för att bli insläppt snabbt (det brukar hon aldrig göra) och när hon kom in sprang hon direkt fram till buren och tittade.


 

Av Dilemma - 14 augusti 2013 18:57

Det är inte bara för att jag sitter bakom ett skrivbord inne på ett kontor hela dagarna nu som gör att det känns som att sommaren är över, utan framförallt för att jag igår satt ute i en park med en sallad på lunchen och frös. Nu är det inte längre bara ben i shorts som gäller utan jag måste ta mina lite tjockare leggings. Att lägga sig i bikini på stranden är inte att tänka på.


Det skulle bli så mycket mer hanterbart att börja jobba igen efter semester om sommaren fortsatte åtminstone ett litet tag till. Några varma kvällar då man kan åka och bada. Sitta ute på lunchen utan långärmad tröja. Ha solbrillorna på morgon för att man faktiskt behöver dem, inte bara för att se cool ut.


Är det så illa att det nu är 11 månader till nästa värmebölja?


Vart tog det här vägen?

   


Av Dilemma - 12 augusti 2013 22:11

Full fart på hästryggen. Vanligtvis i ridhuset så galopperar vi en halv volt eller en långsida på en häst som man måste driva på i varje steg för att den inte ska sakta av. Ikväll var jag ute på en tvåtimmars galopptur, westernstyle, och vilken skillnad det var.


Det är klart att det inte går att jämföra ridskolehästar och lektionsridning med turridning, båda ridsätten har sin charm och det var kul att prova en helt annan typ av ridning. Vi red både på små snåriga skogsstigar och på grusväg och väldigt mycket galopp. Det största skillnaden mot vanlig ridning var att vi hela tiden red med långa tyglar. Det kändes väldigt ovanligt, och till en början helknasigt i galoppen. Men jag vande mig snabbt och jag tycker att det var riktigt härligt.

Av Dilemma - 9 augusti 2013 17:00

När jag köpte mina senaste solglasögon så ville jag väldigt gärna ha ett par med spegelglas. Det ser coolt ut. Men det ser inte lika coolt ut på bild med allt som speglar sig i glasen. Särskilt inte om man fotar sig själv och man ser handen och mobilen som man kan göra i glaset till vänster på bilden. Då är den där lilla svarta speglingen av Wilma i högerglaset roligare.


 

Presentation

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5 6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Augusti 2013 >>>

Kategorier

Senaste inläggen

Fråga mig

3 besvarade frågor

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards