Alla inlägg under januari 2015

Av Dilemma - 25 januari 2015 12:20

Av: Claes de Faire


Jan-Carl, Louise och Julia är en familj överklassmänniskor som utifrån sett lever perfekta liv, men som alla brottas med sina egna problem. Jan-Carls och Louises äktenskap är bara för syns skull, de har sedan länge tröttnat på varandra, och löser det genom att hitta andra att ha sex med. Julia går på internatskola och är tillsammans med Didrik som hon tycker så mycket om, och är så rädd för att han ska bedra henne, att hon bestämmer sig för att göra det först för att det är säkrare att vara den första som sviker.


Jag tycker att boken är ganska tråkig, och liksom bara maler på. Det finns ingenting i handlingen eller karaktärerna som jag engagerar mig i. Och jag vet inte om jag har hängt med för dåligt när jag läst, eller om det helt enkelt är otydligt, men jag förstår faktiskt inte riktigt hur den slutar.


 




ANNONS
Av Dilemma - 19 januari 2015 18:24

Av: Chimamanda Ngozi Adichie


En halv gul sol utspelar sig i Nigeria under 60-talet. Boken är indelad i fyra delar, varav del ett och tre utspelar sig i början av 60-talet och del två och fyra i slutet. I varsinna kapitel berättas historien ur tre olika personers perspektiv, tjänstepojken Ugwu som lämnar sin fattiga familj för att börja jobba åt den politiskt engagerade Odenigbo, den välbärgade Olanna som trotsar sina föräldrar för att flytta ihop med Odenigbo och där gör allt hon kan för att hålla ihop familjen, och engelsmannen Richard som kommer till Nigeria för att skriva en bok och blir kvar för att han förälskar sig i landet, kulturen och Olannas tvillingsyster Kainene.


Till en början tycker jag bättre om delarna som utspelar sig i början av 60-talet, då fokus ligger mer på relationer, familjesituationer och vardag.  Del två tycker jag är för politisk och jag tappar lite fokus när jag läser. Del fyra är nog den del som är den starkaste i hela boken, som allting leder fram till och som gör boken till den läsupplevelse som den är. I del fyra utbryter krig och Biafra bildas. Svält, bombningar, kwashiorkor, flykt, tvångsrekryteringar. Ett försök att överleva i en extrem situation.


Boken är välskriven, vacker, sorglig och gripande.


REKOMMENDERAR


 

ANNONS
Av Dilemma - 6 januari 2015 18:39

Av: Felicia Feldt


Felicia Feldt är dotter till författaren Anna Wahlgren som skrivit om barnuppfostran. I Felicia försvann beskriver Feldt händelser från sin barndom som gör att man inte kan bli annat än kritisk till mammans uppfostringsmetoder och val av uppväxtmiljö för sina barn. 


Feldt skriver kort om flera olika situationer från barndomen och upp i vuxen ålder. Hon beskriver händelser, minnesbilder, utan kronologisk ordning, och hon visar ett tydligt missnöje (hat till och med) mot sin mamma. Boken känns främst som ett försök till att skriva av sig, att bli hörd, och få visa upp en annan bild av uppväxten än den mamman skriver om i sina böcker, och slutar med en fiktiv begravning som för mig känns som ett avslut från Feldts sida. Ett sista uppbrott från mamman.


 

Av Dilemma - 4 januari 2015 13:19

Av: Jo Nesbø


Det här är den första Nesbø boken som jag läser utan antihjälten Harry Hole. Jag har varit lite tveksam till hans böcker utan Hole och tänkt att de omöjligt kan vara lika bra. Hole är ju den smarta, modiga och regeltänjande polisen som löser alla gåtor och står för alla spännande vändningar. Men det visar sig att fler kan tänka utanför boxen och Sonen är på många sätt en Harry Hole roman bara utan Harry Hole.


En av huvudpersonerna i Sonen är heroinisten Sonny som sitter i fängelse för att han erkänner mord som andra har begått. En dag efter tolv år i fängelse får han höra något om sin pappa som gör att han bestämmer sig för att rymma och hämnas. Efter sig har han polisen Simon Kefas. Sonny och Simon tillsammans påminner mig en hel del om Harry Hole.


Sonen innehåller många karaktärer och personporträtt och till en början har jag svårt att hålla isär vem som är vem. Och som i andra Nesbø romaner så kan det vara svårt att hänga med i vändningarna och intrigerna. Ledtrådar smygs in ända från början, men kan vara lätta att missa om man läser för slarvigt.


Något jag gillar i sättet att skriva är att många gånger betraktas personer och händelser utifrån, istället för att beskrivas genom personen som är med om dem. Sonen kan beskrivas som "grabben" av någon äldre eller "mannen" av någon yngre. Eller bara som en joggare man möter på gatan om han ses av någon som inte vet vem han är. Men man förstår att det är samma person det handlar om om man också får veta att han har en röd sportväska.


I Sonen gäller det att hänga med när man läser och anta att all information är viktig.


 


Presentation

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015 >>>

Kategorier

Senaste inläggen

Fråga mig

3 besvarade frågor

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Dilemma - based on a true story med Blogkeen
Följ Dilemma - based on a true story med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se