Direktlänk till inlägg 22 maj 2010
Av: Emma McLaughlin och Nicola Kraus
Jag brukar tycka att när det är två författare till en bok så är det en varningsklocka. "Ju fler kockar" så att säga. Jag tänker mig att en riktigt bra författare kan komma på en bra historia, och få ner den på papper, på egen hand, utan att vilja ha inblandning av ytterligare en författare.
"Min förlorade oskuld" är en lättläst chick lit som nog passar bäst för tonåringar. Jag tog med den på kryssningen, och då var den alldeles lagom att läsa när jag hade en kort stund över.
Vartannat kapitel i boken utspelar sig i nutid (2005) och vartannat är glimtar från olika år innan dess. Jag gillar det upplägget.
Det är något med språket i boken som gör den lite trög att läsa. Jag tror att det kan bero på översättaren. Det är säkert inte de bästa översättarna som får sitta och översätta chick lit. Ibland i konversationerna så tycker jag inte alls att det känns naturligt. De svarar väldigt konstigt på varandras kommentarer när de pratar. Dessutom avstavas ord med bindestreck på märkliga ställen. Tex snä-lla. Som om det har blivit något fel vid sidbrytningen. Oerhört irriterande i vilket fall som helst.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|