Direktlänk till inlägg 4 september 2013

Getingen och skinkan

Av Dilemma - 4 september 2013 21:35

Det var sensommar, men solen sken. De satt på uteserveringen med solglasögonen på och njöt av vad som kanske skulle vara den sista riktigt varma dagen det året. De hade träffats på ett café för att äta lunch och under en timme låtsas att de fortfarande hade semester, innan de båda var tvungna att gå tillbaka till jobbet åt varsitt håll. Isteet i glaset blänkte kopparrött i solskenet och i baguettens nybakade surdegsbröd trängdes salladen med tomaten och osten med skinkan, så välfyllt att det svämmade över. Och lockade till sig en geting.


Den började med att bara surra runt dem och fick dem att först stelna till och sedan vifta med armarna, luta sig så långt bort ifrån den det gick på stolen och vrida och vända sig om för att se vart den tog vägen. Från att till en början ha roat dem för att den var så ihärdig så blev den mer och mer irriterande. Den där getingen började ligga risigt till. Försiktigt viftande mot den för att få den att flyga iväg visade sig inte hjälpa ett dugg och snart smides planer på att istället försöka fånga in den. Kanske till och med döda den! Allt för att få fortsätta med lunchen i lugn och ro. Medan diskussion fördes om infångningsmetoder tar den ovetandes och obekymrade getingen sikte på skinkan i baguetten. Det spelade ingen roll om baguetten fördes fram eller tillbaka, upp eller ner, snabbt eller långsamt, getingen följde målmedvetet hela tiden efter. Och varje gång smörgåsen hölls stilla landade getingen på skinkan och blev sittande. De hade för avsikt att äta klart sina baguetter utan geting som tillbehör till pålägget och kom fram till att det effektivaste sättet att få bli lämnad i fred kanske var att dela med sig. En bit av skinkan togs loss och visades lockande framför getingen för att få den att flyga efter skinkbiten istället för hela mackan. Det krävdes inte mycket trugande för att få getingen att inse fördelarna med erbjudandet och de kunde lägga skinkbiten ifrån sig på brickan på bordet och ostört äta resten av lunchen.


Getingen landade på bordet utanför metallbrickan och tittade, genom ett av hålen i kantdekorationen, på skinkan som ligger innanför och kröp sedan genom hålet och upp på skinkan. Där vandrade den omkring och det syntes tydligt att det var något den försökte göra, och gästerna konstaterade att den aldrig skulle kunna flyga i väg med skinkbiten som var flera gången större än getingen själv. Men getingen hade definitivt något i görningen. Hade den tagit en egen lunchpaus för att äta skinkan på plats? Den kröp runt och tuggade. Ovanpå, runt, under. Den kommer aldrig att orka hela förstod bordsgästerna, men hann knappt fundera klart över getingens beteende förrän den tittade upp med en liten, rund bit skinka i munnen, urgnagd ur den större biten där den lämnat ett litet, runt hål, och flyger iväg. Lunchgästerna vid bordet var fascinerade och roade. De föreställde sig att getingen kommer att hyllas i kupan, få en utmärkelse av drottningen. Men oroades också lite inför möjligheten att denna geting snart skulle återvända med en hel svärm.


Getingen återvände, ensam. Den här gången utan oplanerat cirkulerande, med siktet direkt inställt på skinkan på brickan. Den landar på bordet utanför brickkanten och kryper igenom samma hål som förra gången och upp på skinkan. Återigen början den vandra, tugga, vara ovanpå och vara under, och har snart tuggat ut en ny liten bit att flyga iväg med.


Snart är den tillbaka igen. Landar utanför brickan, kryper genom samma dekorationshål i kanten, kliver upp på skinkan och börjar tugga. De baguettätande lunchbesökarna började snegla på klockan och fundera på hur lång lunchrast de egentligen kunde ta. Det var rent underhållande att sitta och titta på getingens arbete. En geting som de tidigare ansett vara en fiende som de nästan ville slå ihjäl, men som de sedan hoppades skulle komma tillbaka varje gång den lämnade med sitt lilla byte. Men klockan tickade och besökarna reste sig upp för att gå, medvetna om att när de lämnade bordet skulle brickan och resterna plockas bort och den skinkhungriga getingen skulle inte ha något mer att hämta.


 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Dilemma - Fredag 30 nov 13:14


Av: Richelle Mead   Skuggkysst är den tredje boken i Vampire Academy serien på sex böcker. Den fösta boken, Törst, var jag inte särskilt förtjust i, men den andra boken, Fruset blod, tyckte jag bättre om. Den här tredje boken tycker jag också är ...

Av Dilemma - Söndag 11 nov 15:44


Av: Ransom Riggs   Jag ger mig än en gång in i Riggs värld med peculiars, ymbrynes, time loops, hollowgasts och wights i den här tredje och sista delen om Miss Peregrine's peculiar Children. Precis som del två är del tre fartfylld från början til...

Av Dilemma - Torsdag 1 nov 20:39


Av: John Irving   Den här boken har stått i min bokhylla i flera år utan att jag har känt för att läsa den. Jag har inte vetat något om den och den har väl helt enkelt inte tilltalat mig av någon anledning. Men nu kände jag att det var dags, och ...

Av Dilemma - Fredag 5 okt 18:46


Av: Fredrik Lindström   Novellsamling 2 på samma tema som första (Vad gör alla superokända människor hela dagarna), skriven 10 år senare, 2011. Ändå känns det som att den bara skulle kunna ta vid där den förra slutade och att novellerna från båda...

Av Dilemma - Fredag 5 okt 18:21


Av: Fredrik Lindström   Jag läste den här boken och nästa i ett svep, och redan i den här första samlingen så handlar flera av novellerna om en väntan på att det riktiga livet ska börja, titeln på novellsamling 2 (När börjar det riktiga livet). ...

Presentation

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2013 >>>

Kategorier

Senaste inläggen

Fråga mig

3 besvarade frågor

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Dilemma - based on a true story med Blogkeen
Följ Dilemma - based on a true story med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se