Direktlänk till inlägg 26 juli 2019
Av: Jo Nesbø
Bok 11 om Harry Hole. Harry har slutat som polis och jobbar istället som föreläsare på Polishögskolan. När en ny massmördare börjar härja i Oslo så vänder sig polismästaren Bellman till Hole för att få hjälp. Hole vägrar först, men kan så klart övertalas att ta sig an fallet. Jag tycker att det är lite trist att det ska krånglas och vägras och övertalas först när man ändå förstår att han kommer att gå med på att jobba med utredningen. Jag skulle nog gärna sett att Harry Hole fortsatt att jobba som polis och kunnat anlitas utan hot och mutor när det behövts.
Det här gången är mördaren en vampyrist. Någon som biter sina offer och dricker deras blod. Och Harry får i Törst chansen att jaga den enda mördare som han inte tidigare lyckats fånga.
Efter att ha läst så pass många Harry Hole böcker så är jag van med berättarstilen och vet att det sällen är den person som man tror att det handlar om som det faktiskt gäller i kritiska situationer. Står det bara "han" eller "hon" så behöver det inte vara den han eller hon som man först kommer att tänka på och som det mest naturligt skulle vara. Jag gillar det sättet att skriva på för att hålla spänningen uppe. Det är ett sätt att utnyttja bokformen som inte skulle fungera lika bra på film.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 | 27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|