När vi kom till Mariefreds camping igår visade det sig att det var fullt där så vi drog vidare till Malmköping. Det verkar vara en bättre camping så vi blev nöjda.

På kvällen började det regna och åska och mitt i natten var det ett helvetes oväder. Regnet smattrade vildsint mot husvagnstaket så att det kändes som att ligga inuti en trumma. Vi vaknade såklart och när vi tittade ut stroboskopblixtrade det så mycket så att det såg ut som om man flippade fram och tillbaka på en lampknapp hela tiden. Åskan mullrade inte, utan snarare dundrade, knakade och knastrade som om stora trädstammar knäcktes.

Jag fattar inte hur Wilma inte kunde bry sig. Alla vi andra vaknade och tittade ut, men Wilma låg kvar i sängen helt lugn och kunde inte bry sig mindre.

Jag har varit missnöjd med vädret de senaste dagarna. Har varit rädd att sommaren är över innan semestern ens har hunnit börja. Jag har varit inne på smhi fler gånger om dagen för att se om det finns något hopp inför framtiden, men det har inte sett lovande ut.

Men så plötsligt, igår, visade det sig att idag som hela tiden har sett regnig ut istället skulle få riktigt bra väder. Och så blev det också, till min stora glädje. Idag har vi legat på stranden i 3 timmar och sedan suttit ute på hotellets veranda i några timmar till och läst. Det har varit jätteskönt. Nynäshamn levererar.

Jag önskar att det kunde vara sånt här väder i en hel vecka. Egentligen önskar jag att det kunde vara det i en hel månad, men jag förstår ju att det är för mycket begärt i Sverige...

Idag red jag en häst som jag aldrig hade ridit förut och som jag inte ens kände till för att ingen i min ridgrupp har haft den heller. Det gick bra. Han var snäll, pigg, duktig, men väldigt nervös. Han hoppade till flera gånger och om man har en tedens att ramla av i sådana situationer så hade man inte suttit kvar länge.

Vi red över bommar idag och varje ny bom var läskig. Han var tvungen att hoppa åt sidan, ta det försiktigt, tveka och nosa för varje ny bom som ridläraren lade ut. Till sist fungerade det med alla bommarna och då böt vi varv. I det nya varvet visade det sig att alla bommarna var läskiga igen.

I slutet av lektionen tog ridläraren bort några bommar och då var det väldigt konstigt och måste undersökas innan det bara var att gå förbi.

Nu har jag tagit årets första bad. Om man inte räknar Gran Canaria i februari, där jag visserligen inte badade för att jag tyckte att det var för kallt, men doppade mig i en gång i poolen.

Den här gången gick jag i till knäna och Wilma flöt omkring på en luftmadrass. Vi kände oss som riktiga badkrukor om vi jämförde med min kompis och hennes hund som båda simmade omkring massor och hoppade i från bryggan.

Precis när vi kom tillbaka till bilen och skulle åka hem började det störtregna. Vi blev väldigt nöjda med vår tajming.

Sedan jag skrev inlägget om att jag var sugen på kryssning har det kliat i bokningsfingrarna mer och mer tills jag till slut inte kunde komma på en enda anledning till att inte boka en kryssning. Och då var det ju bara att slå till! Nu har jag bokat en 7-nätters om ett år, juli 2012. Jag längtar redan!

Idag börjar min semster! I fredags jobbade jag sista dagen innan semestern, men när jag gick hem då kändes det inte alls som att det skulle dröja en månad innan jag kommer tillbaka.

Jag hade mer känsla av att det skulle bli otroligt skönt att vara ledig när jag var ledig 5 dagar i julas och 5 dagar vid kristihimmelfärd/nationaldagen, än vad jag har nu. Undrar om 4 hela veckor är för ogreppbart. Jag ska vara ledig, och jag ska vara ledig länge, men jag kommer nog inte att njuta av varje ledig dag på samma sätt som jag gjorde när det bara var 5 lediga dagar.

Om en vecka får W semester i två veckor. Då blir det ett fullspäckat schema, men fram tills dess får jag roa mig med att läsa böcker och kolla på TV. Inte helt fel. Jag har längtat efter att få tid att göra det hela terminen.

Jag och W samlade ihop en låda med "skräp" hemifrån och åkte iväg på backluckeloppis. Det var debut för oss, och jag är ganska nöjd. Så fort vi kom fram och hade parkerat bilden dök det upp 4 stycken mellanöstern män och började rota i lådan innan den ens var uppackad. De roffade åt sig de bästa grejerna billigt och försvann. Sen sålde vi småsaker av och till under resten av dagen.

Wilma hade också samlat ihop en låda med saker att sälja. Tuggben som är för hårda för henne och andra saker som hon har vunnit, men inte har någon användning av. Wilmas försäljning gick nog bättre än min och W's. Hon sålde nästan slut på allt. Men Wilma hade större separationsångest för sina saker. Hon tittade längtansfullt ner i lådan och såg lite olycklig ut när saker försvann iväg med en annan hund.

Det vi lärt oss idag är att alla vill pruta, oavsett hur billigt man än säger att det är. Det är bättre att lägga sig lite högre från början. Man bör ha med sig påsar (som tur var hade vi en rulle påsar i bilen) för många frågar efter en påse. Dricksglas går inte att sälja (i alla fall inte de vi hade med oss), ingen tittade ens på dem. Och inte heller pocketböcker gick åt, vilket förvånade mig lite faktiskt. Annars verkar man kunna sälja vad som helst. Allt som allt fick vi ihop 745kr, och blev av med mycket saker. Det vi hade med oss som vi fick flest bud på var Wilma.

W och Wilma tar igen sig i backluckan:
 

Ganska ofta när Wilma är ute och går händer det att personer pekar på henne och ropar "Chihuahua". Jag har noterat att det även gäller många andra hundar. De får sin ras påpekad av förbipasserande. (Många gånger felaktigt, som i Wilmas fall.)

Här om dagen såg jag en kvinna på stan i citronmönstrad klänning och jag drabbades av en väldigt lust att peka och ropa "Gina Tricot". Och då slog det mig. Varför bara ropa ut hundraser, varför inte även inköpsställen när det gäller kläder? Större utmaning och lika givande. Varsågoda att börja.