Den 1 juli blev rallylydnad en officiell hundsport i Sverige och idag är Wilma med i sin första officiella tävling. Tur för oss så arrangeras tävlingen bara ungefär 5 minuters gångväg från vår lägenhet. Wilma hade startnummer 4 så vi kom strax innan banvandring och tävlade kort efter det. Jag tycker att det gick bra för Wilma. En del småfel, men inget stort tror jag. Om jag inte är helt ute och cyklar så borde hon definitivt få över 70 poäng, vilket är vad man hoppas på. (Över 70 poäng på 3 tävlingar och man kan hoppa upp en klass.) Nu när det är officiellt så var det många fler startande än vad det brukar vara. Det är kul att fler och fler blir intresserade av rallylydnad. Många är duktiga också eftersom alla nu är nybörjare igen, oavsett i hur hög klass man tävlade när man tävlade inofficiellt. Det kommer att vara svårare att hamna på pallen nu, men fördelen med rallylydnad jämfört med agility är att det inte spelar någon roll hur det går för de andra hundarna när det gäller ens egen uppflyttning. I agility behöver man förutom att vara felfri dessutom hamna bland de 15 % bästa, så är det många bra så blir det svårare för en själv. Men i rallylydnad kan man komma sist och fortfarande bli uppflyttad om man får över 70 poäng.

Vi har gått hem en sväng nu i väntan på resultatet. Ca kl 21 skulle det vara prisutdelning så vi går tillbaka då. Det är spännande att vara här hemma och fundera på hur det gick för Wilma.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av: Hans Olsson   Veronika beställer superhjältepiller på Internet och får förmågan att bli väldigt smal, men tyvärr medföljer vissa defekter. Snart hamnar hon i ett sammanhang tillsammans med andra defekta superhjältar, ihopsamlade av Waste Disp...

Av: Joanna Campbell   Jag har läst om en serie gamla hästböcker från 90-talet. Jag hade bok 2-10. Alla böcker går att läsa fristående, men de hänger också ihop så mycket så att den ena börjar ofta direkt där den förra slutar, så det kändes som om...

Av: Michael Ende   Det här är en ungdomsbok som jag läste när jag var barn, och som jag nyligen läste om. Den tyske författaren Michael Ende har även skrivit Den oändliga historien, vilket blev en supersuccé. Och jag kommer ihåg det som att jag t...

Av: Kristina Sandberg   Sörja för de sina och Liv till varje pris är del två och tre i triologion om hemmafrun Maj, som inleds med Att föda ett barn.    I första delen hade jag svårt för att komma in i språket i boken, men med del två och tre...

Av: Lillemor Östlin   Jag läste den här boken samtidigt som jag tittade på TV-serien Clark på Netflix, och jag känner att jag blandade ihop dem lite. De påminner lite om varandra.   Hinsehäxan är en självbiografi om Lillemor Östlin som har sp...