Hundtävlingssäsongen har dragit igång för vår del och idag tävlade Wilma i agility och hopp. I agilityklassen blev hon diskad, men i hoppklassen var hon närmare ett helt nollat lopp än någonsin. Hon fick 0 hinderfel, vilket inte är helt ovanligt, och den här gången fick hon bara 0,95 tidsfel. En ynklig, retsam sekund. Det räckte trots att till en 10'de plats av 50 tävlande.

Wilma följer banvandringen noga.

Nu har jag jobbat första veckan efter semestern och det känns som att veckan gick snabbt. Kanske för att jag har ridit varje dag efter jobbet. Det har varit väldigt givande. Jag önskar att jag kunde rida varje dag hela veckan, varje vecka. Nu går jag tillbaka till att bara rida en gång i veckan i min vanliga ridgrupp och det kommer nog att kännas ganska sällan.

Jag och W tog fredagkväll med smulpaj och jordgubbsvin, och började kolla på filmen Rango. Inte jättekul film... Vi har pausat nu halvvägs ochska titta klart någon annan dag.

(La vita è bella)

FILMTIPS

Genre: Drama

Från: 1997

Längd: 116 min

Språk: Italienska

Handling: Filmen börjar som en romantisk komedi och berättar historien om en italiensk jude, Guido Orefice (spelad av Roberto Benigni), som i 1930-talets Italien kommer till en ny stad och uppvaktar sitt hjärtas dam Dora (Nicoletta Braschi). Guido och Dora blir med tiden ett par och får en son, Giosuè (Giorgio Cantarini).

Under filmens andra hälft rasar andra världskriget och filmen byter ton. Guido får en dag veta att han och hans son skall deporteras till ett koncentrationsläger. För att hålla hoppet och humöret uppe försöker Guido övertala sin son att lägret endast är en lek där det gäller att samla poäng för att kunna vinna en stridsvagn.

Filmen vann tre Oscar.

(Källa: Wikipedia)

Oavsett om vi får vår lägenhet såld nästnästa vecka eller inte så kommer vi att flytta in i vår nya lägenhet den 1 september. Där vill jag ha en lattefärgad hall. (Jag vet att det är ganska last season...) Det ville jag ha redan i vår nuvarande lägenhet, men efter att vi hade målat hela hallen så visade det sig att färgen inte var så mycket latte som snarare en nyans av svagt laxrosa. Det hoppas jag kunna undvika vid nästa försök. Nu har jag hämtat färgprover och jämfört med en riktig latte. Inget av proverna var särskilt bra. Det är väl den understa som ligger närmast, men den är inte helt rätt den heller.

Suck. Det gick inte alls bra med våra potentiella köpare. Av de tre som var intresserade från söndagens visning tackade två stycken nej och den tredje lade utgångspriset. Av de två som var på visningen i måndags var den ena inte intresserad och den andra vill fundera till idag. När mäklaren ringde idag hade den som ville fundera kommit fram till att han inte var intresserad och hon som lagt utgångspriset hade fått en annan lägenhet och tackat ja till den. Så nu står vi alltså helt utan köpare och måste ha visning igen. Det blir inte nu till helgen, men nästa. Om vi får lägenheten såld då så är det ingen skada skedd, men om det inte lyckas då heller så börjar det bli väldigt tight om vi ska sälja innan vi flyttar.

Redan när vi bestämde oss för att sälja var jag lite nervös med tanke på hur det gick till när vi köpte lägenheten. Han som sålde då hade den ute på visning och fick några intresserade och jag tror att det blev en liten budgivning, men sen tackade alla nej och han lyckades inte sälja den. Då tog de bort den från maknaden i några månader och lade sedan ut den för fast pris, och det var då vi slog till. Det var verkligen ett kap, vi fick den billigt. En kompis sa det bra när hon sa att det är sådana lägenheter man vill köpa, men inte sälja.

Mäklaren säger att vi hade väldig otur att det blev börsras just nu. Folk verkar oroa sig för det och hon sa att hela deras kontor stod still och att de inte fått iväg nästan några lägenheter den här veckan. Jag hoppas att folk har glömt det här med börsras och att läget är lite mer stabilt om två veckor. Det känns också knasigt att det inte spelar så stor roll hur fin lägenhet man har, det är så mycket tillfälligheter inblandade när man ska sälja. (Han som köpte grannens lägenhet till exempel. Han hade sålt en villa och behövde någonstans att bo snabbt. Han hade inte varit intresserad av vår lägenhet eftersom vi inte har ett lika tidigt inflyttningsdatum som grannen hade...)

Hur lång semester man än har så tar den ändå alltid slut. Idag började jag jobba och det kändes förvånansvärt okej. Jag vaknade inte trött. Jag måste ha varit tillräckligt utvilad efter fyra veckors ledigt för att klara av en tidig morgon. Det kommer säkert inte hålla i sig länge, men jag är glad att första morgonen gick så pass smärtfritt. På jobbet var det helt okej. Kul att träffa arbetskamraterna och inkorgen hade inte svämmat över av mail under sommaren.

Efter jobbet hade vi vår andra, och förhoppningsvis sista, visning. Den här gången kom det bara två sällskap vilket var tråkigt. Lite för lite tyckte mäklaren. En sak som inte var bra var att hela trappuppgången luktade snok. En granne hade tagit ner sitt trasiga och ruttna kylskåp i källaren och höll på och meckade. W gick ner och ifrågasatte på skarpen, grannen bad om ursäkt, men det hjälpte ju inte, det luktade fortfarande död och förintelse. Inte i vår lägenhet dock, som tur var.

Av de två som kom på visningen idag verkade den ena inte särskilt intresserad. Jag hoppas att den andra ska vara det. Mäklaren har ringt till de åtta som var på visningen igår och där fanns det tre intresserade. Imorgon börjar budgivningen, om det blir någon budgivning. Annars får vi den nog åtminstone såld till utgångspris. Det skulle vi vara nöjda med om det inte var för att lägenheten under gick upp så mycket. Eftersom vi ha lagt 100 000 kr på att renovera badrummet så skulle det ju vara kul om det lönade sig vid en försäljning också.

Jag har ridit idag också. Idag fick jag en häst som jag inte hade ridit förut, och han var bra, jag gillade honom. Jag ska rida varje vardag den här veckan. Det gör den här börja-jobba-veckan lite roligare.

En rolig sak som hände idag var att W fick ett mail från ett skivbolag i Italien som undrade om vi fortfarande gjorde musik. De var väldigt intresserade skrev de.

Det kom åtta stycken på visningen idag och det tyckte mäklaren var bra. Nu är det bara att hoppas på att några av dem är intresserade också och lägger ett bud. Imorgon kväll ska vi ha nästa visning och sen drar budgivningen igång. Det känns spännande.

Nu på morgonen har jag och W storstädat i lägenheten för att det ska vara top notch på visningen imorgon. Jag har lessnat på att städa för länge sedan och vi har nu kommit till en punkt där det bara är meningslöst att plocka bort mer saker för vi kommer ändå att behöva ta fram dem igen innan imorgon. Till exempel te-kokaren. Den är inte särskilt snygg och ska inte stå framme på visningen, men jag kommer säkert att vilja dricka te ikväll och då behöver jag den. Och det finns flera sådana där grejer framme nu. Det gör mig lite nervös för att jag ska bli hemmablind och imorgon missa att ta bort något.

Jag längtar efter visningen. Jag vill att den ska vara över nu. Båda så att vi kan ta fram saker som vi behöver igen, och för att få veta ungefär hur många som är intresserade av lägenheten.

Lägenheten under oss är såld nu och den gick för ett riktigt bra pris. Vi kan bara hoppas på att vi får minst lika mycket, men det är ju inte alls säkert. Får vi utgångspriset så är vi nöjda, men det skulle såklart vara kul om det blev budgivning också.