På ganska kort tid har det blivit väldigt populärt att låta putsarfiskar äta upp döda hudceller som man har samlat på sig på fötterna. Jag har sett flera foton från utlandsresor där peroner sitter med fötterna i akvarium. Jag har varit nyfiken på hur det känns, men eftersom jag inte har någon utlandsemester inplanerad så har jag tänkt att det för min del är en upplevelse som lär vänta på sig. Men så hittade jag av en slump ett fisk spa på gångavstånd och jag bokade genast en tid. Och när mamma fyllde år så fick hon i present av mig att hon kunde få följa med.

Jag sparade ihop döda hudcellor i veckor inför besöket för att låta fiskarna ha något att arbeta med. När jag stoppade i fötterna i akvariet så kon fiskarna fram direkt och jag måste hålla med alla som tycker att det känns ungefär som man föreställer sig att det skulle vara att ha fötterna i kolsyrat vatten. Eller champagne som innehavarna av fisk spa't valde att uttrycka det för en känsla av en något lyxigare inramning.

Hela upplevelsen var nog roligare än vad den var nyttig. Jag blev av med mina döda fothud, men en del rev nog spa-kvinnan bort med slipstenen när hon tvättade mina fötter redan innan det blev dags för fiskarna. Och jag tycker nog inte att de blev lenare än vad jag själv skulle kunna åstadkomma med två minuters arbetande med fotfilen hemma i duschen. Men som sagt, roligare. Spa-kvinnan påstod dessutom att fötterna skulle vara ännu lenare dagen efter på grund av ett enzym som fiskarna utsöndrade osv osv, men det märkte jag aldig något av. Och inte mamma heller.

Den obligatoriska bilden vid ett sånt här fiskbesök:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av: Hans Olsson   Veronika beställer superhjältepiller på Internet och får förmågan att bli väldigt smal, men tyvärr medföljer vissa defekter. Snart hamnar hon i ett sammanhang tillsammans med andra defekta superhjältar, ihopsamlade av Waste Disp...

Av: Joanna Campbell   Jag har läst om en serie gamla hästböcker från 90-talet. Jag hade bok 2-10. Alla böcker går att läsa fristående, men de hänger också ihop så mycket så att den ena börjar ofta direkt där den förra slutar, så det kändes som om...

Av: Michael Ende   Det här är en ungdomsbok som jag läste när jag var barn, och som jag nyligen läste om. Den tyske författaren Michael Ende har även skrivit Den oändliga historien, vilket blev en supersuccé. Och jag kommer ihåg det som att jag t...

Av: Kristina Sandberg   Sörja för de sina och Liv till varje pris är del två och tre i triologion om hemmafrun Maj, som inleds med Att föda ett barn.    I första delen hade jag svårt för att komma in i språket i boken, men med del två och tre...

Av: Lillemor Östlin   Jag läste den här boken samtidigt som jag tittade på TV-serien Clark på Netflix, och jag känner att jag blandade ihop dem lite. De påminner lite om varandra.   Hinsehäxan är en självbiografi om Lillemor Östlin som har sp...