Av: Kerstin Ekman

Jag tycker att det ligger något tungt över läsupplevelsen när det gäller den här boken. Jag kommer aldrig in i något riktigt flyt när jag läser och måste flera gånger läsa om stycken för att hänga med i vad som står. Jag upplever den som onödigt komplicerad, trög och akademisk. Jag är heller inte särskilt förtjust i texter där man inte använder citationstecken eller talstreck vid repliker.

Grand final i skojarbranschen handlar om Lillemor Troj vars kompis/bekanta Babba skriver böcker som hon sedan ger ut i Lillemors namn, och låter Lillemor vara ansiktet utåt och ta hand om alla intervjuer och liknande. Men så en dag skriver Babba en bok om hennes och Lillemors förhållande till varandra och om hur Lillemors böcker har kommit till och skickar till ett annat än Lillemors förlag. Manuset hamnar till sist i Lillemors händer och i Grand final i skojarbranschen läser Lillemor Babbas manus, vilket är det man som läsare också läser varvat med kapitel om när Lillemor tänker tillbaka på de tillfällen hon precis har läst om.

Nu har jag för första gången i år varit ute i iskallt ridhus för att gå ännu en agilitykurs med Wilma. Jag blev inte glad när jag vaknade i morse (i panik, alldeles för sent, eftersom det visade sig att jag hade glömt att ställa väckarklockan) och upptäckte att det var -8,8 grader ute.

Övningarna på kursen var riktigt bra. Jaakko svängar och inkrokningar, det ni. Wilma var ganska med på noterna i början, men orkade efter en vinters vila inte hålla koncentrationen uppe i två timmar. Sista övningen vi provade var hon väldigt långsam, tyckte inte längre om att stå på det kalla och obehagliga ridhusunderlaget och ville nog helst bli buren runt banan. När vi kom hem somnade hon i soffan direkt, och det gör nog jag också snart...

Ikväll har jag varit vardagslyx- och inspirationsföreläsningseventet Bettys inspiration. Den här gången var temat Kärlek - till dig själv och andra. Supertrevligt som vanligt, och kvällens föreläsare Elizabeth Gummesson och Lou Rossling rekommenderar jag alla som får chansen att lyssna på.

Jag var och fikade med en kompis som jag inte har umgåtts med på ca 10 år, men som jag "återupptäckte" på klassträffen som jag var på förrförra helgen. Vi gick till ett café som vi brukade gå till på den tiden, och det kändes nästan som att det inte gått någon tid alls. Det var hur trevligt som helst och vi satt och pratade massor. Vad kul att ta upp kontakten med en gamal kompis så där. Jag ska verkligen försöka komma ihåg att bara för att man inte har sett eller hörts på 10 år så betyder det inte att man inte kan börja umgås igen.

Egentligen hade vi tänkt sticka utomlands till något varmt ställe en vecka, men så dök det upp spelningar, skivsläpp och releasefest och då kändes det plötsligt inte aktuellt längre. Istället fick det bli en 22-timmarskryssning och det var väldigt trevligt det också. Bäst på resan var den varma utomhusbubbelpoolen på SPA avdelningen. Där satt vi medan stora, yviga, snöflingor virvlade ner och smälte omkring oss, men låg kvar i vårt hår. Supermysigt. Vill man ha en egen bubbelpool ska man välja utomhuspoolen i februari.

Av: Joyce Carol Oates

Nikki Eaton hittar sin mamma brutalt mördad, vilket leder till att Nikki på sätt och vis får veta mer om sin mamma och kommer henne närmare än vad hon gjort medan mamman levde.

Boken är såklart välskriven och andas Joyce Carol Oates, men jämfört med de två andra böckerna som jag har läst av henne Blonde och Älskade syster, så tycker jag inte riktigt att Älskad, saknad når upp till samma nivå. För en mer ovan läsare är den nog däremot mer lättillgänglig.

Egentligen är jag inte särskilt förtjust i semlor. Inte bullar överhuvudtaget, de är för degiga. Och semlor är torra, grädden är för fet och mastig och mandelmassa tycker jag inte om. Men jag råkade upptäcka att mitt favoritbageri hade chokladsemlor, och eftersom det är fettis-dagen idag så slog jag till. Nu snackar vi semla. Nybakad, saftig bulle, chokladmousse istället för grädde och vaniljkräm istället för mandelmassa. Mums! Det blir nog en semla nästa år igen.