I lördags var jag på en klassträff med min gamla mellanstadieklass. Det var en tjej i klassen som tog initiativet till träffen och bjöd in alla hem till henne. När jag kom var det flera stycken där och först tyckte jag att jag inte alls kände igen dem, men när jag tittade på dem lite noggrannare, en och en, så kände jag igen alla. Och mot slutet av kvällen så tyckte jag typ att alla såg precis som de gjorde förut. Det blev aldrig stelt eller tyst, alla pratade på med alla som om vi verkligen kände varandra och då är det ändå 20 år(!) sedan vi slutade i klassen.

Vissa av dem hoppas jag på att fortsätta hålla kontakten med. En av dem visade sig bo granne med mig så vi måste absolut ses, en annan bestämde jag med att ta en fika snart. Det känns kul att ta upp gamla kontakter.