(Idiotrepubliken)

FILMTIPS

Genre: Komedi

Från: 2006

Längd: 84 min

Kända skådisar: Luke Wilson

Handling: Smarta/välutbildade/driftiga människor skaffar få barn medan lata/white trash/lågutbildade skaffar många, gärna med olika partners, och 500 år in i framtiden har det fått förödande konsekvenser för samhället. Joe Bower hamnar i framtiden i ett experiment och blir snart utsedd till världens smartaste man.

Av: Lisa Jewell

En lättläst och perfekt semesterbok om två nyblivna trettioåringar som börjar få lite åldersnoja och funderar på om det är dags att stadga sig. De träffar sina gamla tonårskärlekar och det blir helt enkelt en galen vecka.

Det finns egentligen inte så mycket mer att säga än att det är chick lit och jag tycker att Lisa Jewell är bland de bättre chick lit författarna.

Puerto Rico på Gran Canaria är väldigt bergigt och det är trappor upp och ner i stort sett vart man än ska. Perfekt, tänkte jag, vardagsmotion är inte att förakta. Men nu, en bit in i semestern, visar det sig att konditionen inte längre är vad den var när vi kom. Drinkar, sena kvällar, lata dagar på stranden och god mat har redan satt sina spår.

Förra veckan:

Snö, kallt, mörkt.

Den här veckan:

Sol, varmt, paraplydrinkar. :)

Av: Carl-Johan Vallgren

När tavelkonservatorn Viktor Kunzelmann dör börjar hans son Joakim att nysta i hans förflutna och upptäcker att pappa Kunzelmann inte har levt det liv som Jokim alltid har trott.

Till en början tycker jag om Vallgrens språk i boken, men ganska snart tycker jag att hans meningsuppbyggnader istället för att ge historien ett härligt flyt snarare ger meningarna lite motstånd. Det går över och en bit in i boken tycker jag inte att det är något direkt speciellt med språket alls.

Boken varvar Joakims och Viktors historier, men Viktors historia, särskilt under andra världskrigets Tyskland, tycker jag är ganska ointressant. Jag fastnar aldrig riktigt för historien och tycker att det handlar lite för mycket om konstnärer, restaureringsmetoder och tavlor.

Boken är rolig och absolut läsvärd.

Nu är nästan allt helt klart inför Gran Canaria resan imorgon. Mamma fyller år och bjuder hela familjen till Kanarieöarna. Det är en resa som vi har vetat om i typ 5 år och imorgon bär det av. Wilma är lämnad på hundhotell och resväskan är nästan helt färdigpackad. Nu behöver jag en paus och ett Lost-avsnitt innan jag packar klart det sista.

FILMTIPS

Genre: Thriller

Från: 2001

Längd: 101 min

Kända skådisar: Nicole Kidman

Handling: Grace Stewart, hustru till Charles Stewart - en soldat, försvunnen och antagen död i kriget - kämpar för sina barn Anne och Nicholas hälsa. De är extremt ljuskänsliga och klarar inte av att utsättas för direkt dagsljus för länge utan att dö. Till huset anländer också nytt tjänstefolk - Mrs. Mills, en äldre barnflicka, Mr. Tuttle, en trädgårdsmästare, samt Lydia, en stum tonårsflicka.

Efter ett tag början dottern hävda att hon ser en pojke och någon drar bort gardinerna för fönsterna, och sakta men säkert uppdagas det att familjen uppenbarligen inte är ensamma i huset, som förefaller vara hemsökt. (Källa: Wikipedia)

Nicole Kidman gör ett fantastiskt jobb i The Others. Fel skådespelare i en så central roll skulle förstöra hela filmen. Jag tycker att det ger filmen en härlig känsla att Grace hela tiden låser och låser upp dörrar. Man får inte öppna en dörr innan en annan är stängd, som slussar, allt för att försöka kontrollera ljuset, som om det vore vatten. Ibland när jag låser min kontorsdörr på jobbet brukar jag tänka på de där scenerna., eftersom jag, enligt de andra anställda, inte borde lämna kontoret utan att låsa dörren.

Idag hjälpte jag en främmande kvinna på stan. Jag stod och väntade vid röd gubbe och hon böjde sig ner precis framför mig för att plocka upp en post-it lapp som hon hade tappat. Det såg väldigt osmidigt ut och jag tittade tvekande på medan hon försökte böja sig ner. Och så, när hon nästan stod på knä, föll hon framåt ut i gatan och kunde inte ta sig upp, samtidigt som bilarna kom körande. "Ska ingen hjälpa henne" tänkte jag och insåg att det var det ingen som tänkte göra, så jag gick fram och frågade henne "Hur är det? Behöver du hjälp?" Hon hade kravlat sig upp på alla fyra och försökte fortfarande plocka upp sin lapp, men det var uppenbart att hon inte skulle kunna resa sig på egen hand. Hon sträckte förvirrat ut handen mot mig som för att ta stöd för att komma upp och jag försökte hjälpa henne. Men hon var tung och instabil och jag ville  helst inte nudda henne, så det lyckads inte riktigt. Det kom fram en annan tjej som var på väg förbi och hjälpte till och vi fick upp kvinnan på fötter medan bilarna väjde för oss. Hon såg ut att vara i 50 års åldern, hon var alldeles blå under ena ögat som en blåtira, pannan och mössan var full med snö efter att hon hade fallit framåt och glasögonen hängde ner under hakan på henne. Hon betedde sig som om hon var full, men hon pratade inte som om hon var full. Hon stod och vajade. "Hur mår du?" frågade jag. "Känner du dig yr?" Ja, lite yr tyckte hon att hon kände sig. Jag frågade om hon ville ha hjälp in på pressbyrån som låg precis bredvid, där de har stolar så att hon kunde sitta ner ett tag. Men det ville hon inte. Jag frågade om hon skulle klara sig hem nu, och det trodde hon att hon skulle göra. Hon tackade mig och den andra tjejen för att vi hade hjälpt henne och sa att vi var så snälla, men att hon var okej nu. Jag skyndade mig över gatan där grön gubbe blinkade för att snart byta till röd och hon stod kvar.