De senaste veckorna har jag inte varit lika trött som jag brukar vara på vardagar. Jag har alltid haft uppfattningen att jag måste sova minst 9 timmar varje natt för att vara riktigt utvilad efteråt. På vardagarna brukar jag bara tillåta mig 8 timmars sömn, och då brukar jag vara sjukt trött när jag vaknar, särskilt torsdag och fredag morgon. De senaste veckorna har jag sovit mindre än 8 timmar varje natt, men är ändå inte trött. Jag somnar senare än vad jag brukar och jag vaknar varje morgon innan klockradion.

Jag har lite olika teorier om vad som ligger bakom.

Kanske är det för att jag är äldre nu än vad jag var för till exempel ett halvår sedan, och när man blir äldre behöver man sova mindre har jag hört.

Kanske är det för att det är ljust ute på dagarna fortfarande.

Kanske är det för att det inte alls har tränat lika mycket som jag brukar på sista tiden.

Kanske är det för att jag har så mycket att göra på jobbet och hemma hela tiden.

Jag tror inte riktigt på någon av de här teorierna.

Att jag är äldre nu än för några månader sedan borde inte göra en timmes skillnad på nattsömnen.

Hur ljust det än är ute har jag aldrig förut när jag jobbar orkar igenom en hel vecka med mindre än 8 timmars sömn per natt.

Att jag tränat mindre på sista tiden borde inte ge några positiva effekter. Att träna ska ju vara bra för sömnen, man ska känna sig mindre trött.

Och samma sak med att det är mycket som händer hela dagarna och kvällarna, det borde jag ju bli trött av.

Jag har knappt behövt äta på senaste veckorna heller. Jag blir inte hungrig som jag blev förut. Om det är den minskade träningen som ligger bakom så kommer jag att bli väldigt besviken. Annars är det bara att hoppas att det håller i sig, och inte slår till med en smäll sen så att jag måste sova och äta ikapp allt på en gång sen.