Igår var jag hemma hos en gästkollega som är från Japan. Hon hade bjudit hem hela jobbet och bjöd på japansk mat. Hon hade lagat tempura, tamagoyaki, sushi och teriyaki  och allt var jättegott. Det var ganska många som kom, vilket var kul, och sedan droppade folk av efterhand tills vi var ett litet gäng kvar som stannade rätt så länge. Jag gillade verkligen att umgås med folk från mitt jobb på det där sättet, i min egen ålder, utanför arbetstid. Den möjligheten har jag inte haft på någon annan arbetsplats som jag har jobbat på.

FILMTIPS

Genre: Drama, Thriller

Från: 2003

Längd: 130 min

Kända skådisar: Kevin Spacey, Kate Winslet

Handling: En ansedd professor sitter fängslad i väntan på ett dödsstraff för ett brott som han kanske har begått. Ironin i situationen är att själv varit en aktiv motståndare mot dödsstraff. En reporter börjar undersöka fallet samtidigt som dagarna inför avrättningen räknas ner. Är han skyldig eller inte, stämmer det som motståndarna hävdar att även oskyldiga kan råka bli avrättade?

Av: Mario Vargas Llosa

Det här är andra gången som jag ger mig på en nobelpristagare och den här boken tyckte jag mycket bättre om än den förra (Hjärtdjur). Till att börja med tyckte jag till och med att den var ganska bra, men ungefär halvvägs har jag lessnat lite och tycker att den börjar kännas väldigt lång.

Bokens huvudperson heter Mario och jag undrar lite över varför författaren har gett huvudpersonen i boken samma namn som sig själv. Vartannat kapitel handlar om Marios jobb på en radiostation och hans romans med tant Julia, vartannat kapitel är historier från radioteatrar som är mycket populära i Lima, men som blir rörigare och rörigare.

Att Julia är en tant trots att hon bara är 32 år beror mest på att det inte finns någon lämpligt ord typ "aunt" på svenska.

På något sätt känner jag att sista kapitlet i boken inte behövdes.

Jag har i flera år haft en byrå från IKEA som nu tyvärr har gått sönder. Jag letade runt på IKEAs hemsida och hittade till min glädje en nästan likadan. En annan modell, men lika stor. Lika hög, djup och bred och nästan samma färg. Åka dit, köpa, åka hem, montera ihop. När jag började plocka över saker från den gamla byrålådorna upptäckte jag en skillnad. Lådorna är ju för tusan inte lika stora. Det som fick plats i den gamla byrån får inte längre plats i den här. Först tänkte jag att det bara var inbillning. Att kläder som legat packade nu har fluffats upp och tar mer plats. Men nej. Det tydligaste beviset var när min flaska nail polish remover inte längre kunde stå rak i lådan. Hur kan man tillverka en byrå med exakt samma mått men ändå få plats med mindre i lådorna?? Särskilt när beskrivningen av byrån på hemsidan säger "Extra rymliga lådor - mer plats till förvaring".

När jag hör om jordbävningar, tsunami, vulkanutbrott, överhettade kärnkraftverk, revolutioner, översvämningar och bränder, då är jag ganska glad att jag bor i Sverige. Nästan ett halvår av mörker, kyla, snö och helvete kanske ändå är värt det.

Genom att rida varje söndag kl 18.30 så har jag ett tydligt mått på hur det står till med mörkret på kvällarna. Under hela vinterna har det varit kolsvart ute när jag har kört till ridningen, men förra veckan var det inte kolsvart längre. Och den här veckan var det nästan vad man med väldigt god vilja kan kalla att det gränsade till ljust. Det är fortfarande kolsvart på hemvägen, men det kommer att ändras det också. Om inte innan, så åtminstone när sommartiden börjar räknar jag med.

En trevlig sak som hände på ridningen förrförra gången var att jag igen fick hoppa med den hästen som jag ramlade av förra terminen. Precis samma sak hände igen, tvärstopp innan hindret, men den här gången satt jag kvar. Det känns väldigt bra att jag har blivit bättre. Att övning ger färdighet är ingen myt.

Idag har Wilma haft en uppvisning i rallylydnad. Det har hon haft förut och vi visade upp samma bana som sist. Trots att vi tagit det lugnt hela vintern så gick det bra på uppvisningen och hon klarade alla momenten.

För flera år sedan, när jag var liten, då visste mina föräldrar allt och hade alltid rätt. Nu vet de nästan ingenting. Det är så frustrerande.