FILMTIPS

Genre: Komedi

Från: 1993

Längd: 114 min

Kända skådisar: Nej, inte direkt

Handling: "Om du kan sitta igenom första halvtimmen kan du sitta igenom vad som helst", löd ordet på gatan när 90-talets kanske mest vågade och kontroversiella kultrulle kom ut. Bad Boy Bubby är en film som inte liknar någon annan, en spektakulär blandning av bisarr humor, kolsvart allvar, chockerande äckel och djupt mänsklig värme. Bubby - mästerligt spelad av Nicholas Hope - är ett stört barn i en vuxen mans kropp; underkastad en incestuös mamma som hållit honom inlåst begränsar sig hans talförmåga till att härma det han hör.

När pappan oväntat dyker upp rubbas familjens redan så skeva balans. Bubby rymmer hemifrån, men frågan är om han är redo för den kaotiska värld av sex, våld och rock & roll som väntar utanför - eller om den är redo för honom... (Källa: cdon.com)

Ikväll har jag varit på teater med mitt jobb. Efter en anspråkslös middag på Frippes begav vi oss till Dramaten för att se Två herrars tjänare med Morgan Alling i huvudrollen.

Två herrars tjänare är en komedi där Florindo dödar sin älskade Beatrices bror i en duell och bestämmer sig för att fly till Venedig. Också Beatrice åker till Venedig, utklädd till sin bror och med sig har hon sin tjänare Truffaldino (Morgan Alling). Truffaldino tar även tjänst som Florindos tjänare utan att veta om att de letar efter varandra och gör allt för att undvika att den ena ska få reda på att han tjänar den andra. Det blir invecklat, det blir stressigt, det blir missförstånd och det blir hysteriskt roligt. Jag vet inte om jag någonsin har skrattat så mycket på teater.

Det är en fartfylld komedi. Morgan Alling är i toppform. Det är akrobatiskt och studsigt och fullt av energi. Och det hela blir bara bättre av kontakten med publiken och improviserande. Flera gånger kommer Alling av sig och vid ett tillfälle går han till och med och hämtar en manuspärm, men det gör bara alltihop ännu roligare. Skådespelarna vågar vara spontana, skratta, skämta och ramla av scenen.

Om man är rädd för att bli pratad med från scenen så ska man inte sitta längst fram. Under den här föreställningen satt läraren Bror där och han blev hänvisad till flera gånger under kvällen. I kniviga situationer bad Truffaldino Bror om vägledning och han ville också att Bror skulle rädda honom när pressen blev för stor från de båda herrarna.

Jag tyckte att Morgan Alling var rolig när jag tittade på Sommarlovsprogrammet Tippen när jag var liten, och jag tyckte att han var vansinnigt rolig ikväll.

Av: Emm Hamberg

Maja bor i ett slott på ön Hjortholmen tillsammans med sin 30 år äldre man Pelle, en framgångsrik konstnär. Men för Maja går det inte riktigt lika bra med skapandet, kreativiteten har försvunnit och hon sover mest i sin ateljé. Hon känner sig ensam och har ledsnat på att inte kunna tjäna sina egna pengar och bestämmer sig en dag för att använda slottets utomhuspool till en simskola för vuxna. Det kommer bara tre deltagare som i två veckor ska bo på ön tillsammans med Maja, Pelle och hemhjälpen Josefin. Det visar sig snart att de tre simskoledeltagarna, av olika anledningar, känner sig precis lika ensamma som Maja. Simskolan blir inte som någon har tänkt sig.

Baddaren är en lättläst feelgood bok med härlig sommarkänsla. Jag får själv lust att starta någon form av intensivkurs på ett avgränsat slott.

Det här har varit en bra söndag trots att jag vaknade bakis efter bara 6 timmars sömn. Jag började med att äta brunch med pappa med flera och har sen mest bara slöat hela dagen. Det har varit otroligt skönt att bara slappa och inte fått någonting gjort, utan att det har spelat någon roll. Jag har inte känt något måste att få något uträttat idag. Härlig känsla. Jag kollade på film mitt på dagen. Det var länge sedan jag hann med det sist. Jag såg 127 timmar. En verklighetsbaserad film om en kille som klättrar och fastnar med armen under en sten. Efter 127 timmar kommer han loss efter att ha karvat av sin egen arm med en liten, slö kniv. Det händer inte så mycket i filmen, så jag tycker att den var bra gjord som ändå håller intresset uppe ända till slutet. Mycket handlar ju om att ha en bra skådis när det är en film med bara en huvudperson och den personen är med i varje scen i filmen. James Franco, som har huvudrollen i 127 timmar, levererar verkligen. Se filmen bara för att se hans insats.

Edward Scissorhands

FILMTIPS

Genre: Drama, fantasy, romantik

Från: 1990

Längd: 105 min

Kända skådisar: Johnny Depp, Winona Ryder

Handling: En gång i tiden, i ett slott högt upp på en kulle, bodde en uppfinnare vars största uppfinning fick namnet Edward. Trots att Edward hade en oemotståndlig charm, var han inte riktigt perfekt. Uppfinnarens plötsliga död lämnade honom halvfärdig, med skarpa knivar som händer. Edward levde ensam i mörkret till dess en dam tog med honom hem till sin familj. Och där börjar Edward´s fantastiska äventyr i det pastellfärgade land som kallas Suburbia. (Källa: cdon.com)

Joe Labero showen ikväll var såklart häftig. Coola tricks, bra underhållning. Min roligaste tisdagskväll på länge. Jag ska inte ge mig på att försöka beskriva showen. Det var Joe Labero helt enkelt, då förstår ni. Men en märklig sak hände (utöver allt annat märkligt). Mitt i ett trick började några ur publiken ropa. Jag hörde inte vad, men någon sa "Hallå?". Vi satt på balkongen och det här hände på parkett under oss. Det fanns en kameraman som filmade Labero under showen så att det visades på skärmar ovanför scenen. Han slutade filma och Labero avbröt sig mitt i tricket. "Det är klart han ska ha hjälp" eller något liknande sa han, sen stod han bara och tittade, väntande ut mot publiken. Det blev ingen tumult, inget mer hände, inget hördes. Sen sa Labero "vi tar en stunds paus" och så gick han av scenen. Efter ytterligare någon minut sa en assistent att alla skulle sitta kvar på sina platser. Efter några minuter till hördes försiktigt applåderande därifrån under oss på parkett. Och en kort stund efter det fortsatte showen som om ingenting hade hänt. Det var odramatiskt och konstigt och jag undrar verkligen vad som hände.

Idag var det årsmöte med nya bostadsrättsföreningen och jag tycker att det verkar vara en riktigt bra förening. Det märks att föreningen är större. Den största skillnaden var att årsmötet inte var i en kall källarlokal utan i en lokal i ett servicehus i närheten av huset. Det bjöds på mackor och fika och åldern på de som deltog på mötet var i genomsnitt högre än i gamla föreningen.

Jag tycker att folket på mötet var trevliga och roliga och det var inte tyst och spänt som det kunde vara ibland i gamla föreningen. De verkar också ha lite mer gemenskap med en städ- och trivsel dag som avslutas med grillning. Vi hade städdag i gamla föreningen, men ingen gemensam grillning efteråt. Det hade jag så klart kunnat styra upp när jag var ordförande där, men det blev aldrig så. Jag tycker att det är kul att det finns här. Efter det där mötet så känns det kul att kunna vara med på mötena som suppleant. Ja, jag blev invald... :)

Det här helgen har vi fått otroligt mycket gjort i lägenheten. Nu är alla flyttkartonger öppnade och i stort sett alla uppackade. Nu ser det mer ut som att vi bor här, man har det väldigt stökigt, istället för att vi ser helt nyinflyttade ut. Det är lättare att hitta grejerna när de står uppackade överallt, än när de låg i otaliga flyttkartonger.

I veckan som kommer så kommer inflyttningen att fortsätta gå framåt, om än långsamt. När jag inte gör något annat så lägger jag saker på plats.

På måndag är det årsmöte med bostadsrättsföreningen. Det är bra att gå på det och känna pulsen på övriga boande i huset. Jag ska försöka att inte engagera mig för mycket i styrelsen, men jag har redan sagt att jag kan tänka mig att vara suppleant.

På tisdag ska jag och W på Joe Labero. Det blir tredje showen jag ser med honom och det brukar vara bra så det blir nog roligt.

På onsdag räknar jag med att gå på ett träningspass på Friskis. Jag har försökt att få till en fungerande träningsrutin med träning måndagar, onsdagar och fredagar, men det verkar omöjligt. Det kommer alltid något i vägen någon dag i veckan. Den här kommande veckan lutar det åt att det bara blir träning en dag, men jag får väl trösta mig med att det är bättre än ingen.

På torsdag ska jag göra en ansiktsbehandling. Det är verkligen dags. Det känns som att jag har förfallit de senaste månaderna under allt flyttande. Nu är det dags att jag bygger upp mig själv igen.

På fredag ska jag shoppa med syrran. Jag har egentligen inte råd, men i mitt återuppbyggande så behöver jag även nya kläder.

På lördag kanske brorsan kommer hit och hjälper oss med en bartömning. Vi har alldeles för många halvfulla flaskor alkohol av olika sorter och vi har inte tillräckligt med plats i skåpen.

På söndag är det fars dag och då blir det brunch på Gillet.