När det gäller arbetsåret 2012 så känns det som att jag börjar jobba "på riktigt" imorgon. De där tre dagarna i början av den här veckan kändes mer som en mjukstart.

Jag hoppas att den här kommande våren ska vara lugn och skön. Eller, ja, inte för lugn, för det gillar jag inte. Men att jag åtminstone har kanske en dag varje, eller varannan, vecka där jag inte har något inplanerat och bara kan slappa framför en film i soffan.

Förra hösten hade jag ganska fullt upp. Det är svårt att sätta fingret på vad det var som gjorde att jag hade så mycket att göra hela tiden, men att jag började på ett nytt jobb och började med rallylydnadskurser var ju helt klart bidragande. Då tänkte jag att den våren (alltså i våras) skulle vara lite lugnare. Men så blev det inte visade det sig. Då var det åter igen rallylydnadskurser (fler än under hösten) och dessutom skulle jag planera en rallylydnadstävling, syrrans möhippa, min 30-års fest och hjälpa syrran med hennes bröllop. Då började det nästan kännas för mycket och jag längtade till hösten, när allt skulle vara över och jag skulle kunna ta det lugnt.

Men i höstas var det inte alls lugnt. Då flyttade vi under två månader och min kollega på jobbet var borta i en månad. Då täckte jag upp för henne och jobbade över nästan varje dag.

Så nu när jag står här, i början av vårterminen, och tänker att att skulle vara skönt om allt inte var riktigt lika intensivt som det har varit under ett och ett halvt år nu, så kan jag inte låta bli att undra om det verkligen kommer att bli så.

Jag vet ju att vi har skivan på gång. När vi spelade in en av låtarna igår så läste jag igenom en text som jag skrev för länge sedan. Time will fly, and so will life...