Jag tycker att varje dag känns som fredag nu. Det måste bero på att det är så nära jul.

I morse var det minusgrader när jag gick ut. Det var som ett slag i ansiktet. Näsan kändes helt skör, som om det var skadligt att andas in den kalla luften. Kinderna kändes torra och stela. På pannan kändes det som om det låg en kall hand och tryckte hårt.

Cykeln lämnade jag kvar hemma. Sadeln var full med frost. Och eftersom jag har riktigt dåliga bromsar, och gatan bitvis var täck av is, vågar jag ändå inte cykla.

Om jag ska försöka hitta något positivt i eländet så är det att det bidrar åtminstone till julstämningen.