Wilma har vunnit över mig. Jag har köpt fleecestrumpor åt henne nu. Men hon måste öva sig på att gå i dem. Nu vevar hon bara runt med tassarna som om hon går i djupt vatten.

Jag fick en väckarklockslampa i julklapp av W. Den fungerar så att man väljer en tid när man bör vakna (till exempel 07), och en halvtimme innan smyger lampan igång så att den nått full effekt kl 07. Då, kl 07, startar även radion, först lite försiktigt, men når ganska snabbt förvald volym. Tanken är att man ska vakna piggare än om en radio brakar igång direkt på full styrka i ett mörkt rum. Jag har föreställt mig att det sättet att vakna passar mig eftersom jag kan sova hur länge som helst när det är mörkt, men blir pigg ganska snabbt om det är ljust i rummet.

I går morse provade jag lampan första gången. Jag ställde den på 10.30, men tyvärr hann jag vakna av mig själv innan dess. Och att den lyste märktes knappt för att det redan hade hunnit bli ljust i rummet.

Nytt försök i morse. Då ställde jag den på 09.30 istället. Och det fungerade faktiskt! Jag kände mig rätt så pigg när jag vaknade och behövde inte alls ligga kvar i minst en timme och försöka hitta motivation för att gå upp.

På W fungerade det inte. Han låg med huvudet under täcket och hade inte märkt att det blivit ljusare. Men på hundar däremot verkar det fungera väldigt bra. Wilma är den som sover längst av oss. Hon går alltid upp sist. Men nu i morse satt hon redan upp i sängen och så fort radion startade hoppade hon fram till kudden och ville mysa. Och efter en kort stunds mys hade hon ledsnat på det och hämtade upp sin pip-boll till sängen. Effektivt sätt att vakna på alltså.