Det här med att bara ligga under en filt och vänta på att kylan ska gå över börjar faktiskt gå mig på nerverna. Jag orkar inte se en till film. Jag orkar inte dricka en till kopp te. Jag orkar inte läsa mer bok.

Eller, jorå, det orkar jag egentligen visst... Men för första gången på länge känner jag för att göra något annat.

Det var länge sedan jag och W hade en spelning, men 30 januari ska vi ha en på Sugar Bar i Stockholm. Kom dit! Vi har nya låtar.

Häromdagen när jag var ute i snön tittade jag lite extra noga på snöflingorna som landade på min jacka. Det såg ut precis som snöflingor ska, så som man föreställer sig snöflingor. Och då kom jag att tänka på att jag flera gånger har hört att det inte finns två likadana snöflingor. Jag vet inte om man menar samtidigt eller någonsin överhuvudtaget, men jag skulle vilja påstå att det vet vi ingenting om. Det borde finnas i stort sett oändligt många snöflingor, och även om det finns oändligt många kombinationer så borde risken att två stycken blir exakt lika vara ganska stor.

Wilma har fått en ny korg. En som man kan krypa in i. Hon förstår inte riktigt hur den fungerar...

Vi fick en serie i julklapp av syrran och hennes kille. Deathnote. Jag hade aldrig hört talas om den. Det är en tecknad serie där alla pratar japanska. Och den är riktigt bra! Det är en sån serie där man sägen "NEJ!" när ett avsnitt tar slut, man vill se mer på en gång.

Först kändes det lite larvigt att sitta och titta på tecknat och ändå bli så engagerad, men nu är vi helt inne i det. Och att de pratar japanska har vi också vant oss vid. Varje avsnitt är bara ca 20 minuter så det finns alltid tid att kolla på ett avsnitt till. Vi har redan rekommenderat den här serien till flera av våra kompisar. Vi fick den alltså på DVD, även om det kanske ser ut som en bok här ovan...   

När vi har övat Wilma med att ha strumporna på sig inomhus har det inte gått så bra. Hon har tyckt väldigt synd om sig själv och inte alls kunnat gå i dem. Men nu när vi kom ut förstod hon plötsligt vitsen. Det såg ut som om hon stannade upp och tänkte till när hon kom ut på marken. Det brukar vara iskallt och hon får köldkramp och haltar fram. Men nu gick det bra att stå med alla tassarna. Det tog inte lång stund innan hon fick en väldigt fart och på vår timmes runda tuffade hon på som vanligt, utan antydan till att det satt strumpor på tassarna.

2010 börjar inte så bra. Percis som alla år. Det är synd att första dagen på varje år oftast är den sämsta. Man sover bort största delen, och är trött och bakis resten.

Idag har jag verkligen inte gjort någonting. Jag började med att titta på Ivanhoe. Jag har aldrig sett den förut så det är skönt att ha det gjort. Nu behöver jag inte se den igen. Sen tittade vi på Flickan som lekte med elden.

Wilma har inte gjort mycket mer hon. Hon är minst lika trött som vi är. Men det gick bra igår på festen med henne. Jag tror aldrig att hon märkte av varken att det var fyverkerier vid tolvslaget eller att det fanns en katt i lägenheten under hela kvällen.

Men det är trots allt ganska skönt att börja året med en dag där man inte har några måsten. Jag tillåter mig själv att vara precis så slö som jag känner för. Jag hoppas att det kommer att hända många spännande grejer under 2010.

Jag har börjat dagen med 1,5 timme aerobics på Friskis. Det var team-pass. 5 ledare som gjorde ett block var. Hur kul som helst och en bra början på dagen.

Ikväll ska vi hem till en kompis och äta nyårsmiddag. Vi brukar äta nyårsmiddag tillsammans, hon, jag och W. Vi har en klassisk meny som vi inte ändrar på. Först hummer, sen oxfilé och sist chokladmousse. Och Cosmopolitan.

Efter det går vi hem till en annan kompis. Där har Wilma aldrig varit, men ikväll följer hon med. Det finns en katt där. Jag hoppas att katten inte äter upp Wilma. Wilma är ju inte så stor...

Det här blir Wilmas tredje nyår. Hennes första nyår firade vi ganska lugnt hemma  hos mina föräldrar för att inte skrämma slag på henne med fyrverkerier och festande. Men förra året, och i år får hon vara med på vanlig fest med våra kompisar. Vi har förberett Wilma genom att senaste veckan spela en DVD med fyrverkerier på. Hon blir inte rädd, men hon tycker att det är lite obehagligt och vill gärna sitta i knät.

Gott Nytt År!!

Wilma har vunnit över mig. Jag har köpt fleecestrumpor åt henne nu. Men hon måste öva sig på att gå i dem. Nu vevar hon bara runt med tassarna som om hon går i djupt vatten.

Jag fick en väckarklockslampa i julklapp av W. Den fungerar så att man väljer en tid när man bör vakna (till exempel 07), och en halvtimme innan smyger lampan igång så att den nått full effekt kl 07. Då, kl 07, startar även radion, först lite försiktigt, men når ganska snabbt förvald volym. Tanken är att man ska vakna piggare än om en radio brakar igång direkt på full styrka i ett mörkt rum. Jag har föreställt mig att det sättet att vakna passar mig eftersom jag kan sova hur länge som helst när det är mörkt, men blir pigg ganska snabbt om det är ljust i rummet.

I går morse provade jag lampan första gången. Jag ställde den på 10.30, men tyvärr hann jag vakna av mig själv innan dess. Och att den lyste märktes knappt för att det redan hade hunnit bli ljust i rummet.

Nytt försök i morse. Då ställde jag den på 09.30 istället. Och det fungerade faktiskt! Jag kände mig rätt så pigg när jag vaknade och behövde inte alls ligga kvar i minst en timme och försöka hitta motivation för att gå upp.

På W fungerade det inte. Han låg med huvudet under täcket och hade inte märkt att det blivit ljusare. Men på hundar däremot verkar det fungera väldigt bra. Wilma är den som sover längst av oss. Hon går alltid upp sist. Men nu i morse satt hon redan upp i sängen och så fort radion startade hoppade hon fram till kudden och ville mysa. Och efter en kort stunds mys hade hon ledsnat på det och hämtade upp sin pip-boll till sängen. Effektivt sätt att vakna på alltså. 

Jag har precis varit på bio. The Imaginarium of Doctor Parnassus. Ganska cool, knasig film. Får en att än en gång att tycka att det är väldigt synd att Heath Ledger blandade de där smärtstillande tillsammans med lugnande.

På vägen hem var det så kallt så att det kändes som att huvudet skulle gå sönder. Jag fick hålla halsduken för ansiktet för att reducera smärtan. Jag funderar på att bara ligga hemma under en filt, titta på Blu-Ray filmer, dricka te och inte gå utomhus på två veckor nu.

Idag när vi skulle åka iväg och köpa vår reciver startade inte bilen. Varken på första, andra eller tionde försöket. Vi visste inte vad vi skulle ta oss till.

"Jag provar att öppna motorhuven" föreslog W.

"Vad hjälper det?" undrade jag.

Efter att han hade stått där bakom ett tag ville han att jag skulle prova starta igen. Och då fungerade det! Det var tydligen något med startmotorn. Jag blev väldigt imponerad. Men ingen blev nog mer imponerad än W själv. Nu är han på ett strålande meckarhumör.

Min vanliga erfarenhet av rea är att det inte är rea på de grejer som man faktiskt vill ha. När det gäller kläder så är rea-plaggen udda storlekar, fula och off season. Sen ligger det snygga kläder, som man vill ha, i en hög bredvid och har inte rea.

Men idag inhandlade vi faktiskt en rea-pryl. Det är en surround reciver. Vi ska koppla TVn, datorn, Blu-Ray spelaren, X-boxen och Play Station till den (plus att den har radio) så nu kommer det att bli bra ljud här hemma.

Vanligtvis brukar jag inte tycka att det är skönt att komma hem till min säng efter att jag har sovit borta. Men nu var det faktiskt det. Jag har fått ont i nacken av att sova på en stenhård tempurkudde hemma hos mamma och pappa.

Nu är jag hemma igen efter tre nätter hos mina föräldrar. Om en timme ska jag iväg till klubben där W är DJ. Han är redan där. Idag skulle han spela lite juligare låtar. Hoppas att kläderna som jag tänkte ha fortfarande passar efter all julmat :)